HP-påverkan

Finns säkert redan en tråd om detta, men jag måste bara få skriva en sak: Det var först när eftertexterna på sista filmen började rulla som jag insåg hur stor del Harry Potter har haft i mitt liv. Ända sedan jag läste Harry Potter som liten har jag älskat det och jag har alltid vetat att ingen serie kan ta platsen från HP. Under sista filmen grät jag som bara den, inte för att jag inte brukar gråta under sorgliga filmer, men här grät jag på ett annat sätt. Jag grät för jag visste att det var slutet, jag grät för att jag visste hur många som skulle dö under slutstriden, jag grät för alla som redan hade dött och för att allting var så jävla fantastiskt.

Självklart grät jag redan under tiden som jag läste böckerna, framför allt den allra sista.

Vad jag vill säga med allt det här är att ingen människa kan förstå hur mycket Harry Potter betyder för mig (och förmodligen för många av er också). Alla har ett eget förhållande till HP-serien och det är det som gör Harry Potter så fantastiskt.

Hoppas att det fanns någon som tog sig tid att läsa detta, ville bara skriva av mig och se om det finns fler HP-historier att få höra!
Tack J.K Rowling för allt du gett oss! ♥

Vilket fin tal! Harry Potter betyder mer än mycket för mig!

Väldigt bra skrivet, det är väldigt sorgligt att filmerna och böckerna är slut nu.

jag kan inte klara mig utan hp

Jag håller exakt med dig! Var likadan, jag visste att det var slutet, jag visste vad som skulle hända men det var så definitivt när man väl SÅG filmen framför sig. Helt sjukt hur böcker/filmer kan påverka en. Själv har jag växt upp med böckerna, läste första när jag var 11-12 år, nu är jag 21 år. De är en del av mig och när jag tänker/pratar om Harry Potter känns det som en grupp gamla vänner, det känns så hemma på nåt sätt! Jag kommer aldrig växa från Harry Potter och det kommer alltid vara en del av mitt liv. Kommer att läsa böckerna och se filmerna igen, och igen, och igen.. De var en stor trygghet i min barndom, man kunde fly verkligheten och ta sig iväg in till magins värld där allt var möjligt. Jag måste även säga att en sak jag älskar med Harry Potter är att det var inte bara glatt och roligt utan även sorgligt, smärtsamt och svårt.

Jag har sagt det flera gånger, men Harry Potter är guds underverk.
Älskar när man vaknar och inser att man drömt om Harry Potter, eller när man läser sista orden på sjunde boken i serien, och direkt tar upp första boken och börjar om ♥

Åh vad jag känner igen det här, att det känns som några gamla vänner och att man alltid kan fly till Hogwarts om man vill!

Precis som dig satt jag och hulkade under hela filmen, för att det var slut. Harry Potter har vart en stor del av ens liv och nu är sagan slut, men precis som J.K Rowling sa; hogwarts will always be there to welcome you home ♥

Ja men eller hur! Måste erkänna något som kanske är lite konstigt, jag är så att om någon säger något negativt/dåligt/ifrågasätter HP så "skyddar" jag HP, försöker förklara och få folk att förstå och om de ändå inte fattar blir jag sur och typ ignorerar, precis som om någon sagt något illa om en vän/familjemedlem. Här för ett tag sen sa min pojkvän att han verkligen inte förstod det hela och jag sa helt enkelt: nej men då låter vi bli att prata om det över huvud taget för annars kommer jag bara bli arg och det kommer att sluta med bråk.

Men åh vad rätt du har! Blir så irriterad när folk kritiserar HP, som att de kritiserar mig på något konstigt sätt, lustigt