Om trillingarna som gjorde mitt liv intressant...

Vad bra skynda dig!

Jaja, jag gör så snabbt jag kan!

Längtar!! ♥33333

Färdig!

Kapitel 9
För en gångs skull hade det varit kul att jobba med läxan. Kvällen med tvillingarna hade varit en av de bästa på länge. Det hade i och för sig inte blivit jättemycket skolarbete men jag hade kollat lite i boken och vi hade bestämt vem som skulle skriva om vad. Vi hade bestämt att vi skulle jobba med vår plansch eftermiddagen efter också. Så när skoldagen var slut träffades vi i biblioteket. Vi satte oss vid samma bord och plockade upp boken, papper och pennor.
”Okej, idag ska vi åtminstone hinna planera exakt vad som ska finnas med i våra texter” sa Tekla som fortfarande höll hårt fast i ledarrollen. Hon var verkligen helt annorlunda här med sina bröder. Jag nickade och log lite. Jag skulle skriva om hur olika olika vampyrer och vampyrfamiljer kunde vara men också likheterna. Jag slog upp en sida jag hittat dagen innan i boken och började läsa. ”Alla vampyrer är bleka, otroligt vackra och har ögon i röda nyanser. De lever alla av blod och är väldigt snabba och starka för att kunna fånga sitt byte. De har även en väldigt utvecklad hörsel. En del har extra talanger. Det här har forskaren Robert kommit fram till. Men många av hans kollegor är ytterst tveksamma…” Jag tittade upp på de andra som satt och läste de med. Var inte de väldigt bleka? Och snygga var det ingen tvekan om att de var… Jag skakade på huvudet. Hur kunde jag vara så dum? Trodde jag allvarligt att mina klasskompisar var vampyrer? Jag läste vidare och sedan tog jag ett papper för att börja skriva en text. Jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva. Det kändes lite som om jag hade läst utan att riktigt ta in det jag läste. Så jag gjorde en tankekarta istället för att få ordning på faktan.
När vi suttit och läst och skrivit under tystnad i en och en halv timme sa tekla ”Ska vi sluta för idag?” Vi andra nickade tacksamt. Vi gick ut från biblioteket och ner mot stora salen.
”Undrar hur det skulle vara att verkligen träffa en vampyr.” sa jag tankfullt. ”Alltså en sådan som dricker djurblod” la jag till. Trillingarna tittade på varandra. Tekla nickade med hoppressade läppar. De betedde sig verkligen konstigt. Jag bestämde mig för att inte låtsas om det.
När vi kom in i stora salen satte vi oss vid våra respektive bord och tog för oss av maten. Jag satt mittemot Tekla igen. Efter en stund började hon prata på. Jag blev lättad över att hon blev lite mer normal igen men jag undrade fortfarande vad det var med henne och hennes syskon innan. Fast jag kanske bara hade inbillat mig.

------------------------------------------------------------

Sådärja

Jättebra!! Undrar var du har fått vampyrgrejen från!! Ravenclawsome! ♥

(•= tack(•=

Superbra!

Tack(•=

Kan du skriva ett nytt kapitel nu?

Nej jag läser(;