And what about home? [Rollspel]

"Ja, det gör vi", svarade Klaus. "Jag är från 2012."
På ett sätt ljög han och på ett annat sätt inte.
"Lämnade du dina vapen hos gubben?"sade Klaus förvånat. "Det skulle jag aldrig gjort ifall jag haft några."
"Jag heter Niklaus Mikaelson förresten, men ni kan kalla min Klaus", han log tillgjort mot dem, precis som vanligt.

"Ja, jag lämnade dem hos Dumbledore. Jag klarar mig utan dem, även fast dem är mig kära. Mitt namn är Legolas Greenleaf iallafall" sa Legolas. Klaus log tillgjort. "Jag är från Tredje åldern, jag vet inte vad den kallas här, men jag vet att det räknas som längesedan"

"Ja jag är varulvskillen och jag kommer från 2008 och jag heter Jacob Black hej, men jag är från 2008 som jag precis sa till Klaus här- för du heter väll Klaus som du sa" Jake var väldigt osäker just nu för den ena han pratade med hadde ingen min derekt bara ett höjt ögonbryn och den andre har långt hår och spetsiga öron, så Jake var osäker på om det inte var en dröm så för att vara säker la han ena handen på höften och nöp sig själv- men som förväntat så var det ingen dröm direkt.

Legolas tittade på 'varulvskillen'. "Har varulvskillen nåt namn kanske" sa han. "Och jag har spetsiga öron för att jag är en alv"

"Patetisk du är", sade Klaus utan att titta på varulven. "Ja, jag är Klaus.."
"Tredje åldern?"sade Klaus. "Du måste komma från en helt annan värld."

"Ok men som jag sa så heter jag Jacob Black men kalla mig Jake" Jake var trött igen men ville prata för en gångs skull. "Jag är inte patetisk men du jag har facktiskt inte sovt på tusen dagar käns det som och eftersom jag inte är en blodsugare så måste jag sova! Och därför frågar jag mycket! Så om du vill bråka så ska du passa dig för du hatr inte en sjans!" Nu var Jake förbannad och ville bara döda någon eller något!.

"Okej" sa han till Jake. "Midgård" sa han till Klaus.
Legolas kände sig så konstig, att vara 15 igen var underligt. Han kände sig så himmla ung, men en sak hade inte ändrats. Hans djupa grå ögon, dem var förtfarande fulla av minnen, sorg och glädje från forna tider.

"Midgård", sade Klaus och nickade. "Intressant..."
Han tittade mot skogen som han genast fått syn på då han kommit ut.
"Tror ni det finns en by i närheten?"grubblade han hånfullt och rätade på sig. De människorna som fanns på denna plats skulle förmodligen inte få se morgondagens ljus.

ä hej! är det försent att vara med?

(( nej då gör en mall bara och läs igenom det vi skrivit! ))