Hunger Games (Rollspel)

((Jag har sms:at med dill99 och hon såger att det är bergit, tort, skog och tung luft.))

[tack]

Aily har tagit sig långt från blodbadet och sitter bu under ett träd och går igenom innehålleti ryggsäcken. En liten flaska vatten, lite bröd, några knivar och ett elddon.

Sonya sprang så fort hon kunde. Kvistar rev henne i ansiktet men hon struntade i se små skrapsåren. När hon tyckte att hon hörde något en liten bit ifrån sig vände hon sig om och sprang åt andra hållet.

Aily såg en tjej springa förbi några meter ifrån.
"Vänta" skriker Aily och springer efter.

[Hon har sätt Sonya]

[är kareäristerna från 1, 2 och 4 som i boken?]

[Om det är så försvann en just till skogs Ledsen]

Sonya vände sig om och såg flickan från distrikt 1 springa efter henne. Sonya fick panik. Trots att flickan inte lät särskilt våldsam så visste Sonya att man inte kunde lite på någon.

Spencer ~
Jag stirrar på hornet. Allt som man kan tänka sig fanns där. Men att bli dödad för att få bra vapen? Nej. Jag tittar på alla deltagare. Alla fokuserar stenhårt på hornet. Jag tittar till vänster om mig och stirrar rakt in i en tjejs knall - blåa ögon [Amy]. Jag hade sett henne tidigare på träningen. Hennes namn minns jag inte. Gon - Gången dånar i mina öron och tjejen springer ut i skogen. Alla springer. Jag överväger att kliva av pedistalen. Tanken att springa slår mig först när flickan från 9:ans huvud stänker blod i mitt ansikte. [Tjejen Gaius dödade]
Jag tar snabbt upp en pytteliten brun ryggsäck och springer bort från platsen. Jag springer så långt jag kan. När jag kommer fram till en fors klättrar jag upp i ett träd. Jag kollar in väskans innehåll; En tom flaska, en liten rulle bandage och ett rep. Inte mycket men ändå... tänker jag.

Aily håller upp händerna i luften som tecken på fred när hon närmar sig flickan.
"Bundsförvander?" frågar hon

Sonya stannar upp och synar flickan noga. Hon skakar långsamt på huvudet och böjer sig ner och plockar upp en sten. Hon kastar den mot flickan för att vinna lite försprång och hon börjar springa igen. Sonya visste att man inte kunde lita på någon. Hon hade sett flera tidigare Hungerspel när bundsförvanter hade vänt sig mot varandra och hon ville inte råka ut för det.