In the dark PRS Vidomina & Medi

Så dort maten var serverad nickade hon för att visa att de kunde börja och hon började att äta. Hon satt rakryggad och åt i lugn takt medan hon sneglade på Rion med ett leende på läpparna.

Mira såg upp på Leo och såg sedan bort.
"Jag har fallit för dig." Viskade hon och började att äta av maten och såg sedan på honom.

Inne i matsalen smakade Rion av maten. Den var utsökt, precis som innan. Han medgav att de visste hur de skulle anordna en fest som passade alla. Rion tog ännu en tugga och sköljde med drycken som serverades till. Han sneglade mot Alice som verkade iaktta honom. "Det är gott.", sa Rion och log mot Alice. "... Säg mig, hur känns det än så länge, trivs du?"

Leo satte en tugga i halsen vilket medföljde av hostningar då han hört Miras ord. Han var inte beredd på det. Mira? Fallit för honom? Det var för bra för att vara sant..! Leo tyckte ju att Mira var utanför hans nivå. Men ändå slog hjärtat ett extra skutt och han kände sig varm av orden. Leo var attraherad av hennes ord. "Mira jag.. Jag har fallit för dig med.", viskade han som svar.

"Ja det är verkligen utsökt." Hon hoppade till av Leos hostningar och såg oroat på honom.
"Leo är allt bra?" Hon såg sig om och en tjänare kom med dryck och hällde upp i hans glas.

Hon log svagt.
"ÅÄh vad glad jag blir." Hon såg in i hans ögon.
"Så får jag dansa med dig ikväll?" Frågade hon nervöst.

Leo var inte beredd på Miras ord om honom. Det var för mycket att ta in på sådan kort tid. Men han kände sig smickrad. Oerhört smickrad. Leo sköljde ner med drycken han blev serverad och svalde. "Ja, tack Mira, allt är bra.", försäkrade han henne och såg mot hennes håll.

Rion hade tagit flera tuggor av maten och åt upp resten av maten på sin tallrik innan han lade ifrån sin besticke på tallriken. "Givetvis så får du dansa med mig, Alice. Din vilja är min lag.", sa han och log mot hennes håll. "Säg till och jag är din."

Mira log och skrattade mjukt.
"Se till att äta det kommer bli en rejäl fest." Hon åt vidare och hon log mot de andra och såg då och d mot Leo.

Alice log medan hon åt upp resten av maten och synade sin danspartner med ett leende.
"Vad glad jag blir." Hon log och tog sit glas och drack av vinet och lutade sig tillbaka.

Leo nickade och tog ännu en tugga av maten. Han svepte sedan blicken runt i rummet. Han kände inte igen någon av gästerna. Han såg mot Rion för att strax lugna sig. Så länge han hade Rion med sig så kändes det bättre. Visserligen gillade han Miras sällskap med, men Rion var som familj.
"Är det någon som är värd för festen?", frågade Leo henne sedan.
Rion log tillbaka mot Alice.

Léon såg på Leo och log.
"Rådet ansvarar för festen men miss Alice är den som är värd." Han log och lade en hand mot hennes axel.
"Hon gör ett sådant bra jobb."

"Är alla gäster medlemmar i rådet?", frågade Leo som fortfarande funderade över hur gästerna hängde ihop med rådet eller Alice. Han såg fundersam ut och rynkade pannan. Det var ett stort råd isådana fall.. så många gäster.
"Ja, Alice är en bra värd.", instämde Leo och såg synade Alice. Hon verkade trivas tyckte han. "Léon, hur länge har du varit i rådet?"

Léon skrattade och skakade på huvudet.
"Inte på samma sett. Det är svårt att förklara. De som är i själva topp är de som bestämmer sen har vi de som jag och Mira som jobbar inom rådet men är inte de som bestämmer. Sen har vi de som följer dem och så vidare. Som en pyramid i någon form." Han log och såg sedan på Alice.
"Och Alice är högst upp det vill säga."

"Det låter som att ni är många involverade."
Leo såg mot honom och gissade att Léon trivdes med sitt jobb. Han hade varit med rådet länge. Garanterat. Leo nickade igen.
Sedan ögnade han de andra vid bordet. Så många nya ansikten. Så många vampyrer. Och Alice, troligen den enda människan där. Det kändes lite läskigt, trots alla vakter som stod parkerat runt om i rummet för att vakta deras snart prästinna.
"Vem var prästinna innan Alice?"