Någon som vill rolla Hungerspelen?

Vicinia fann sig indragen in i hanns starka famn och hon kämpade inte ens emot. Det var inte lönt, dels för att hon inte skulle kunna och dels för att det var egentligen det här hon ville. Hon nickade och log, där hon låg vid Mars. "Mmm, visst är det." sa hon med en aningen darrande röst. Inte så att hon var rädd, mer osäker och för att hon visste att just nu visades det här över alla TV skärmar över hela Panem. Hon hade aldrig haft en kille förr och ja Mars var väll eller rättare sagt han var det närmaste man kunde komma en sådan.

Mars log lätt och lekte med Vicinias hårfläta. Den hade blivit rätt ruffsig under det senaste dygnet. Med Vicinias bara hy mot hans blev det varmare, och det visade sig att dagarna var kortare på arenan, för solens lägsta kant hade redan försvunnit bakom de högsta trädtopparna.
Mars kände plötsligt av sin hunger. De hade ätit senast föregående kväll, men han hade ingen aning om hur länge sedan det var. Inom några timmar skulle skogen åter vara full av liv, och den här natten måste de jaga.
"Är du trött?" Frågade Mars tyst och rullade ändan av flätan runt sitt finger i en hypnotiserande rörelse.

Vicinia låg och såg på sin fläta som Mars lekte med, en tanke om att hon borde fläta om håret far genom hennes huvud. Men hon känner hur hungrig hon är och hon känner sig inte alls laggd för att jaga, inte ikväll. Och Mars ska inte heller det, de är båda skadade och behöver sin vila. Men....en tanke får henne att le och se på Mars vid hanns nästa fråga och hon skakar på huvudet. "Nej, så trött är jag inte, men hungrig." säger hon och gör en paus medveten om att varenda kamera följer dem nu. "Det är synd att vi måste ut och jaga, jag hade hellre stannat här med dig." säger hon menande och drar handen genom hanns ruffsiga hår och hoppas han fattar galoppen vad hon är ute efter, vad de ska få sponsorerna att ge dem.

Mars lyfte förvånat på ett ögonbryn och ler sedan. Vicinia var mycket slugare än hon någonsin gett scen om. Han nickade och lät fingret som lekt med hennes hårlock glida längre ner till hennes bara rygg.
"Tänk om jag dödar dig?" Frågade han med låg röst, inte alls hotfull dock. Trots att allt det här var för kameran var stämningen spänd och Mars fann att han nästan höll andan då de låg så nära varandra. Hans näsa rörde nästan vid hennes, och överallt i Panem väntade åskådarna undder spänd tystnad på Vicinias reaktion, ivriga att se vad som skulle hända.

Vicinia rös till när han drog fingret längst hennes bara rygg. Inte så att hon frös, hon bara njöt av att känna honom så nära sig. En snabb tanke drar genom hennes huvud, om vad Mars skulle säga eller snarare hela Panem skulle tycka när de såg hennes bara rygg. Hennes bara rygg fullt med ärr från den gången hon pitskats offentligt för 11an Men tanken försvinner när hon hör Mars fråga.
Vicinia ler lite hemlighetsfullt och följer långsamt konturen av hanns ärr på ena ögonbrynet. "Det vore ju tråligt för dig om du gjorde det, du kanske missar något." säger hon dovt och ser honom djupt in i ögonen.

Mars rynkade lätt på ögonbrynen då han kände ärren över hennes rygg. Det hände att man piskades i tvåan, men det berodde också på vem du var... Vad kunde Vicinia ha gjort för att förtjäna ett sådant straff?
Men hennes ord fick honom att tänka på annat och han log sitt självsäkra, roade leende. Han kunde inte komma på när någon senast hade kysst en annan deltagare i Hungerspelen. Det vore en skandal som skulle ha Panem, eller åtminstone huvudstaden och distrikterna som var inblandade talandes i flera dagar och efter, om en av just de deltagarna överlevde.
Så Mars lutade sig fram och pressade sina läppar mot hennes i en varm kyss. Han hade förra gången kysst en flicka kvällen innan deltagarna för Spelen valdes, men den här kyssen kändes olik än alla de andra. Om det var på grund av livsfaran som de var i, eller för att det var just Vicinia visste han inte.

Vicinia känner kyssen och blir varm i hela kroppen och hon besvarar hanns kyss. Jag behöver inte dö okysst. tänker hon lyckligt. Samtidigt som hon inte kan låta bli att glädja sig, när har det någonsin hänt förr att någon kysst varandra, i spelen? Det måste vara en stor sensation, och hon kan bara föreställa sig alla huvudstadsbor som sitter fastklistrade vid TV rutorna för att inte gå misste om något. Och säkerligen kommer detta visas i repris om och om igen.
Hon drar långsamt handen längst hanns muskulösa rygg och ler, han var så snygg.

Mars kände sin hy knottras då hennes finger strök över hans rygg, men för några sekunder kunde de glömma spelen, hur svårt det än var. Utan att dra sina läppar bort från hennes rullar han ovanpå Vicinia. Mars är försiktig, för de är båda skadade, men samtidigt oberörd över den lilla smärta rörelserna orsakar.
Detta har aldrig setts i Spelen förr, och däför är Mars rätt säker på att inga faror kommer att skickas imot dem nu. Huvudstadens åskådare älskade romantik lika mycket som Hungerspelen. Mars drog dock den ena sovsäcken över dem, både till skydd mot blickarna och kylan.

Vicinia andas häftigt dels för smärtan, dels för Mars tyngd oc dels..ja dels för Mars själv. Hon är glad att han dragit sovsäcken över dem allt fick huvudstadsinvånarna inte se. Men nog är det sorgligt att det är i spelen hon ska uppleva det här, just i spelen innan hon skall dö. Dock är hon glad, glad över Mars glad att ha just honom här. Men hon rör sig inte, hon har ingen aning om vad som skall hända här näst Mars verkar erfaren i det här inte hon.

Mars drog loss sina läppar från hennes och log mjukt, med ögonen fästa på hennes. Han kunde föreställa sig huvudstadsinvånarna, som antagligen redan grät dramatiskt över tragedin som skulle möta dessa två. De trodde säkert att det var äkta kärlek de såg, även om det var bara ett spel. Eller var det? Mars märkte att han oroade sig för Vicinias välbefinnande mer och mer varje dag och undvek helt och hållet att tänka på att hon skulle dö; att han kanske måste döda henne.
Men nu var de där, ensamma. Himlen hade redan fyllts med stjärnor och en onormalt stor måne; spelledarna ville kanske göra det romantiskt.
Mars kysste Vicinia över halsen och strök hennes kropp varsamt med sina händer. Han skulle göra detta till det enda njutbara tillfället för henne under Spelen.