We are left, they disappeared. (Rollspel)

(Min blir kanske inte helt i skuldkänslan men om man läser hela förstår man nog liksom hur... och om man är en sådan som tänker så vet man nog hur ajg ahr tänkt)

"Tror du att jag orkar äta upp allt det här?!" frågar Thomas, han brukar ungefär äta tre fjärdedelar av det fulla. Men Tom börjar sedan äta från tallriken och otroligt nog får han ner allt utan att han får tvinga i sig något.
"Tack för maten"

(haha okej, skall bli intressant att se )

"Ja jag vet inte, men jag gav dig bara så du skulle bli mätt" sa Nikki leende och nickade sedan och åt upp och tog tallrikarna och ställde dem i diskmaskinen och såg på klockan
"David är nog här när som helst. är du klar?" frågade han och började låsa huset

Thomas nickar och plattar till håret. "Japp, jag har med mig allt." svarar han leende och kliar sig på armen där han har myggbettet igen. Tom tänker inte på det och fortsätter klia tills det går hål på den.

Nikki bara nickar och tar sedan med sig nycklarna, telefonen och säger hejdå till Eclipse och låser ytterdörren och ser David stå med bilen och vänta på dem och han hoppar in i bilen
"Tja Nikki" säger David
"hej på dig själv, det här är Tom" sa han och log mot Thomas
"David" sa föraren och nickade "är du redo att festa loss nu då?" frågade han och såg på Nikki
"Jag föddes redo" skrattade Nikki och de började åka

"Hej" hälsar Thomas tillbaka till David och spänner fast sig. Innan han lutar sig tillbaka säkerhetskollar han om hans gylf är stängd och sedan åker bilen iväg.

David ler bara lite
"Så vart har du varit? det var ett tag sedan ajg såg dig" sa David och såg på Nikki
"Skolresa och ja sen har jag haft fullt upp med en massa annat tråkigt" skyllde Nikki på
"Skönt att slippa skolan" skrattade David
"Ja vissa har det bra" sa Nikki när bilen stannade framför ett hus som han visste tillhörde Jill och han klev ut ur bilen
"Jag parkerar så syns vi sen" sa David och Nikki nickade och gick sen med Tom mot huset
"Är du redo?" frågade han

Thomas kopplar bort deras samtal då han inte vill höra och kollar därför ut genom fönstret istället. Tidigare än förväntat stannar bilen och Thomas kliver ut.
"Det beror på vad jag ska vara redo på." svarar han och följer med Nikki mot huset. Han sväljer en klump i halsen

"Ja du allt och inget" skrattade Nikki och öppnade dörren och värmen och musiken slog mot honom men det var som vanligt.
"Nikki" säger Jill och kramar om honom och han ler lite
"Hej Jill, det här är en kompis till mig Tom" sa han och log mot henne
"Nice" säger Jill "Hans första fest?" frågade hon lågt
"Japp så var snäll mot honom" sa Nikki varnande
"Vad som helst för dig" sa hon och pussade honom på kinden och Nikki bara himlade med ögonen och tog med Tom ut i köket för att fixa något att dricka åt dem

Thomas nickar mot tjejen som Nikki presenterar honom för och ser sig därefter omkring i rummet. Han hinner inte se så mycket innan han följer efter Nikki in till ett kök. "Bara så du vet så suger jag på att dansa" varnar Tom med ett brett leende och lutar sig mot en diskbänk.

Nikki bara skrattar "det är ingen fara, dansa är väl inte direkt min starka sida heller" ljuger han och ser Mikael stå där.
"Nej men tjäna Nikki" säger han
"hejsan, tack för festen" sa Nikki leende
"Ja men självklart" skrattade Mikael "Och vem är det här?" frågade han och såg på Tom
"En vän" svarade han oh blandade ihop två rosapantern och gav den ena till Tom
"Niiiiiiikki" sa en välbekant röst och Nikki vände sig om och såg Mina komma in och slängde sig i hans famn och han tog förvånat emot kramen
"Jag har saknat dig! du kan inte vara borta så länge" sa hon allvarligt
"Jag har saknat dig med och ja jag hade lite annat at göra" sa han roat
"Ja men nu skall vi dansa" sa hon bestämt och Nikki såg på Tom
"Jag kommer tillbaka" sa han och svepte drinken och följde med Mina ut på dansgolvet