In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon ryste av välbehag av hans smekning och nickade.
"Ja det kanske är bäst så." Hon såg på honom och kände hettan i kinderna.
"Rion jag..."

"Hm?"
Rion såg förvånat på henne. Han hade upptäckt att hon rodnade en aning vilket fick honom ett le. Han strök henne över hennes kind och lät handen sedan falla längst med sidan. "Det är sent. Hur länge till ska du vara vaken?", sa han sedan lågt, som om någon hade hört på. Han visste ju att soldaterna inte var särskilt långt bort. Det var svårt att ha egentid med henne.

Hon skrattade mjukt och skakade på huvudet.
"Sent är det inte. Jag går och lägger mig i gryningen. Det är så jag måste jobba." Hon log och tog sig upp ur polen och virade en handduk om sig.
"Men jag ska läsa på lite."

Rion tänkte tillbaka. Det var ju lustigt hur de ställt om för att vara vaken på natten, när det kändes som att resten av världen sov. Men han nickade bara. Ja, det var väl inte så sent. Han reste sig ur vattnet och sträckte sig efter sin vikta handduk för att torka bort det blöta. Han kikade åt Alices håll innan han sträckte sig efter sina kläder och drog de på sig. "Vad är det du ska läsa? Kanske jag kan hjälpa? Eller..", Rion kvävde ett skratt samtidigt som han knäppte den sista knappen på sin skjorta "..så kanske Adela vill hjälpa?" Rion vad road över hennes ämne. Men visst, hon sades ju vara den bästa i riket med sina kunskaper.

Hon såg upp på Rion och skakade nekande på huvudet.
"Nej ja har inget emot att få hjälp av dig." Hon suckade.
"Hon kommer be mig ha en bok å huvudet s¨jag är inte för det." Hon suckade.

"Vad ska du läsa?", sa han igen och borstade bort något osynligt från sin skjortärm innan han gick fram till henne. Han stannade en bit ifrån och såg ner på henne. Rion var en bit längre än Alice. "Så glad att jag kan hjälpa." Han pressade fram ett leende och lät armarna hänga längst med sidan.

Hon fick på sig klänningen och såg på honom med ett svagt leende.
"Lagar och förordnader." Hon lade huvudet på sned.
"Jag måste kunna döma någon rättvist." Hon såg på honom.
"Sen kan du ge mig förslag på saker så ska jag döma dem."

"Vem har gett dig den läxan? Léon?" Rion skrattade lite igen och strök bort hår som fallit i ansiktet på honom. "Jag hjälper dig.", sa han sedan och rätade på sig.
Rion tänkte tillbaka på alla pluggtimmar hon lagt ner hos Ivan, allt jobb och rollen hon satt sig in i här. Om han kunde lätta bördan, så skulle han. "Visa vägen.", sa han och log mot henne igen.

"Ja det är Léon som get mig det." Hon öppnade dörren och vakterna slöt sig vid henne och hon började att gå.
"Vi har lite att göra. Sen har jag brev att skriva så det är rätt mycket." Hon såg över axeln och log mjukt.

Rion nickade. "Jag hjälper dig. Vill du att jag hämtar Leo också? Jag är säker att han hjälper om han så önskas.", sa Rion och och gick efter henne. "Det vore tråkigt om du skulle behöva hålla på hela natten."