Förändrad värld Lupple & Medi

"Det låter som en bra idé." Hon tog hennes hand och gick mot köket och klev in.
"Skulle vi kunna få något att äta?"

Tjänarna såg upp och såg på varandra men bet sig i läppen.
Sa inget utan gav de en varsin smörgås.


"Kanske något lite mer drastiskt?" Sa han och såg mot ön.
"Vi måste snart tillbaka." Sa han och skakade på huvudet.

"Och vatten tack?" Frågade Aurora och såg på dem. De sa inte ett ord. Det kändes otrevligt. Hon förstod inte alls. Hon höll i Rhiannons arm och en lite äldre dam gick fram. "Flickor. Nästa gång. Ring i klockan." Sa hon och pekade på en klocka i matsalen. Hon var inte otrevlig, bara tydlig.

Rafael såg på honom. "Om du kommer på något så säg till. Jag undviker gärna bestraffningsrummet." Sa han och tog sista stocken innan han började gå tillabaka in genom grinden.

"Jag tar gärna vatten med." Hon såg på kvinnan och hon hörde en svag accent och såg sedan mot Aurora.

"Oh du har inte varit där på ett tag." Han såg mot honom och nickade.
"Ber oliver lasta upp veden på deras bil. Så kan de fixa med veden sen."

Aurora log. Tackade dem vänligt innan hon drog med Rhiannon ut med deras mackor och vatten.

Rafael såg på honom. "Nej jag har inte varit där. På typ tio år. "Sa han. "Tack gode gud." Fortsatte han för att sedan nicka. "Absolut. Det gör vi." Sa han leendes.

"Det är något skumt." Sa hon och lade huvudet på sned.


"men tio år är inget." Sa han med ett leende.
"Vi kanske ska låta dem se en bestraffning på en stakars kriminell?" Sa han och började gå vid hans sida.

Aurora nickade sakta. "Jag märker det." Sa hon tyst. "De pratade inte ens." Sa hon och funderade lite. "Jag tror vi måste skynda oss härifrån." Viskade hon.

Rafael flinade lite. "Tillräckligt länge." Sa han för att sedan skratta. "Är du knäpp? De kommer bli livrädda." Flinade han.

Hon nickade.
"Ska vi se om det finns ett bibliotek? Det måste väl vara upplåst?"

"De måste lära sig. Vi är ju inte snälla för att vi vill. Vi är snälla för att få deras förtrående."

"Det hoppas jag." Sa hon. "Men det är ju information i böcker så..."Sa hon tyst men öppnade ett par dubbeldörrar och innanför fanns ett makalöst bibliotek.

Rafael suckade lite. Han stannade Theodore och såg på honom. "Vi har ett par riktigt smarta tjejer. De är inte som dem andra. De ifrågasätter, de drar slutsatser, de utmanar oss. För att få deras förtroende måste vi jobba annorlunda. Hårdare." Sa han tyst. "Att skrämma dem...kommer bara göra det svårare. Rhiannon hatar mig redan. Jag vill inte att hon ska frukta mig." Sa han tyst. Men samtidigt visste han att han bror hade rätt på något plan.

"Tror de har flyttat just de böckerna eller har ett separat bibliotek då." Hon såg på alla böcker och hoppade lyckligt upp och ner.
"Här är mitt paradis." Viskade hon och gick fram till en bokhylla.

"Jag vet men du vet om att de inte kan göra som de vill. Gör de det så kommer de att rymma." Sa han och tryckte in koden och öppnade grinden.
"Och då är det inte bra. För då måste vi bestraffa dem hårdare."

Aurora log stort hon med. "Detta är fint." Viskade hon lyckligt och gick fram till en annan bokhylla och smekte varsamt på bokryggarna.


Rafael suckade lite och stirrade upp i trädkronorna. "Jag vet våra skyldigheter. Jag vet att vi måste göra vissa saker med dem." Sa han tyst. "Visst vi gör som du säger. Låter dom se. Låter dom förstå att de måste vara duktiga annars får de det värre." Sa han ogillande. Han hade valt att gå undan från yrket som domare för att slippa vara omgiven att fullständigt mörker. Men nu blev han indragen igen. "Ring byrån om en kriminell då." Sa han och gick in genom grinden.