We are left, they disappeared. (Rollspel)

Thomas känner sig ganska glad över det Nikki säger till honom. "Jag får väl vänja mig" säger han och ler. "Lade du ens märke till mig innan vi åkte på skolresan?" frågar han sedan.

"ja du får nog göra det" sa Nikki lågt och funderade sen "inte på det sättet du menar" sa han efter en bra stund och log svagt

"Jag menar inte på det sättet som du tror att jag menar" säger Thomas lågt och ler. HAn lägger huvudet mot hans axel och ser ner på marken. "Lova mig också att du aktar dig om det regnar syra"

Nikki kände att hans gärna var för trög för att förstå alla Toms kryptiska svar så han nickade bara men kunde inte låta bli att skratta sen
"öh, ja jag skall akta mig då" sa han roat

(Kom och tänka på en sång nu när du håller på att prata om att THomas är ett helgon och att Nikki oftast är ensam och djävulen. Den heter DEt är så synd att du är så söt... Lite off topic då menmen)

"Bra, för då kan jag behålla dig" skrattar Thomas och lossar sedan sitt grepp och lyfter bort sitt huvud så att han får ögonkontakt med Nikki. Tom ger honom en puss på kinden och ser sedan upp mot stjärnorna igen.

(haha xD men de är kul när man börjar tänka på såna saker xd)

Nikki ler lite "ja det kan du" sa han och såg på stjärnorna innan han la huvudet i Toms knä och slöt ögonen. han började få huvudverk och han visste att det var för att han hade druckit, men det var biefekten av att försöka glömma allt

Thomas smeker Nikkis hår och ser sedan ner på honom. Nu ser han faktiskt ganska oskyldig ut där han ligger i Toms knä och har ansiktet upp mot den stjärnprydda himlen. "Jag älskar dig vad som än händer, nästan"

Nikki ler utan att se på Tom, han orkar inte öppna ögonen.
"Jag älskar dig med" sa han och tog Toms hand "och jag skall försöka att inte göra vad det nu är som är nästan" sa han och mötte alvlarligt Toms blick och satte sig halvt upp så han kunde kyssa honom

Thomas flyttar sig lite närmre Nikki då han kysser honom och håller den kvar en bra stund innan han avslutar den. HAn drar sedan handen genom håret av vana och rodnar.

Nikki ler när Tom rodnar och skrattar sen "varför rodnar du nu?" frågade han roat och strök Tom över kinden med ett retsmat leende på läpparna