Voldemort är tillbaka (Privat roll)

( Halloj C: Nu är jag tillbaka^^ har vart på scouterna och lärt mig göra en robansknop xD )

Laura gick ut, tristessen började komma. Hon var van med ett liv i fart och fläkt med många människor och något som hände för jämnan. Hon var inte van vid det liv och den trygghet stugan inbjöd, hon visste inte vad hon ville.

(Var det roligt?? )

Klaus såg argt på henne men Cara bara log
"Jag är ingen leksak, glöm inte det!" sa hon roat och såg sedan in i elden och Klaus satte sig i fåtöljen och studerade henne intressant
"Du är inte som din far sa" Klaus röst var snarare road än irriterad
"Jag är ofta inte som människor säger" sa hon och slöt ögonen, hon gillade bättre att allt var svart än att hon såg

( Aaa det var jättekul =) ska bli så kul att va ledare )

Laura gick ut ur skogen till stigen mot byn. Det var längesedan hon var där och det bodde völl bara mugglare där, eller? Hon visste inte, men något måste hon göra det kände hon.

(Jag förstår det du kmr bli en toppen ledare ♥)

Hon kände att Klaus betraktade henne men hon sa inget på en bra stund utan satt bara där och njöt av tystnaden
"Jag trodde du var mer pratsam" sa Klaus tillslut
"Det beror på sällskapet" sa Cara enkelt
"Menar du att jag är ett tråkigt sällskap?" frågade Klaus med en spelad sorgsenhet
"Det har jag aldrig sagt, men jag har aldrig påstått anat heller. Men du har inte direkt visat dig vara ett roligt sällskap" sa Cara enkelt
"Då får jag kanske ändra på det" sa Klaus och satte på musik och reste sig upp och erbjöd henne sin hand
"Vad gör du?" frågade hon undrande
"Jag erbjuder dig att dansa" sa han leende och hon såg på honom men tog sedan handen

( Tackar ♥ )

Laura kom ut ur skogen, men hon hade verkligen ingen lust att träffa människor igen. Inte några som kanske kände henne, nej det ville hon inte. Så hon gick åt andra hållet, grusvägen som ledde till bondgårdarna utanför byn.

(Always ♥)

Cara var förvånad över att han ville dansa. människor brukade inte dansa, inte sån här dans i alla fall och verkligen inte med henne.
"Finner du mig fortfarande lika tråkig?" frågade Klaus
"Jag sa aldrig att du var tråkig eller att du var det." sa hon bara enkelt och snurrade när han fick henne att göra det

( Har tappat all min fantasi xD )

Laura kommer in på en lerväg och tanken att hennes nya vita converse inte kanske är gjord att gå i lervällingen med. Men varför skulle hon bry sig?
Hon mindes sitt sista år på Hogwarts, då föräldrarna var döda och Wilma borta. Då hade hon inte haft några pengar eller familj, då hade Cara vart där för henne. Hon hade hjälpt henne, och nu brydde hon inte ens om hon förstörde sina märkesskor. Tänk vad tiderna förändrades och nu hade hon pengar i överflöd.
Hon rycker till då hon hör motorljudet av en traktor som stannar framför henne på vägen och leran sprutar upp på henne.
En kille hoppar ner "Hörre du rödtott akta på dig." flinade han.

(haha jagmed xD)

Cara såg på Klaus och suckade hon var inte fötjust i hans sällskap, inte för att det var Klaus utan för att det var ett sällskap hon ville vara själv.
"Jag går ut" sa hon och Klaus kom efter "Jag vill vara själv! jag tänker leta upp Laura" sa hon och transererade sig och landade utanför Lauras hus och gick in i huset och såg att hon inte var där. hon bestämde sig för att vänta på henne

"Sluta att spruta lera på mig då." muttrar Laura irreterat och går till sidan av vägen och låter killen passera och börjar sedan gå tillbaka. Nu var hon både lerig och blöt, men det gjorde henne inget. Det var faktiskt skönt att inte behöva bry sig om sitt utseende så hon hoppade glatt i lerpölarna på vägen hem till stugan så allt flög om henne.
Hon öppnade dörren och klampade in, men såg en människa och drog automatiskt fram staven innan hon såg att det var Cara.
"Hej." sa Laura glatt och gick fram till henne, lerhoppandet hade gjort henne på ytterst gott humör.
"Hur är det?" sa hon undrande och såg på Cara.

Cara höjde ett ögonbryn när hon såg på Laura som stod framför henne, våt och lerig.
"vad har du gjort?" frågade hon undrande och log sedan "bättre nu när jag kom bort från allt och alla. Ledsen att jag lämnade dig" sa hon och gick mot dörren när det knakade och hon såg på Klaus och smällde igen dörren innan han hann säga något
"släpp inte in honom. Han kan inte komma in fören du välkomnar honom in!" sa hon bestämt och satte sig trött ner