In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon skakade på huvudet.
"Vi ska inte föra något mer första kvällen. Det är bra." Hon såg på honom med ett leende.

Hon lade sig intill honom och åg sedan in i hans ögon.
"Tack för att du sett över henne. Hon verkar mer trygg i ert sällskap än jag trott." Hon log mjukt.

"Nä, det såklart. Samla krafterna." Rion placerade händerna bakom sig mot den steniga ytan för att luta sig tillbaka. Han tippade huvudet bak och drog in ett djupt andetag för att sedan se på Alice när han andats ut. "Hör du? Det är stilla." Rion svepte med blicken om sig. Han var förundrad över att se slottsväggarna. De var en vacker syn. Lika som på insidan.

"Du, Léon och rådet verkar vilja det bästa för Alice med. Hon är i goda händer." Leo log litet och höjde handen igen för att röra vid Miras ansikte. Han blev tyst och iakttog henne. "Jag och Rion gör vårat bästa.", tillade han sedan och började röra på sig för att sätta sig upp igen.

Hon slöt ögonen och nickade.
"Ja det är stilla. Jag älskar det." Hon öppnade ögonen och log svagt mot Rion.
"Hur har du det egentligen? Det känns som du har tråkigt ibland."

Mira log och tog hans ansikte i sina händer och kysste honom.
"Det är bra. Hon litar så mycket på er." Hon smekte hans kind.
"Och det gör jag med."

Rion såg misstänksamt ut på Alice och drog på mungipan i ett leende. Han vände sedan bort blicken och såg mot slottets väggar igen. "Jag har det bra Alice. De tar väl hand om dig här.", sa han och lät lugn på rösten. Han verkade inte särskilt ställd av frågan. "Men det viktigaste förstås..", Rion såg på Alice igen och rörde försiktigt vid hennes hand med sina fingertoppar. ".. Hur har du det?"

Leo log och drog Mira intill sig för att omfamna henne i en kram. Han strök henne över ryggen och pressade sig nära. Men så kom han på sig och släppte taget om henne. "Kom, du sa något om att.. tvätta var det va?" Leo reste sig ur sängen och såg med ett flin på läpparna åt hennes håll.

Hon log svagt och lade huvudet på sned.
"Helt ärligt så älska jag det. Jag slipper arbeta hårt och får ge råd åt de som behöver de." Hon log och böjde sig fram och kysste honom på kinden.

Hon flinade och tog sig upp och tog hans hand.
"Ja vi ska tvätta lakan. Det är lite jobbigt men jag hoppas du orkar att göra det."

Rion såg förvånat ut när hon kysste hans kind, men log sedan vänligt. "Fryser du? Det kanske är bäst att vi går in igen?" Rion kom upp på fötter och erbjöd henne sin hand.

"Jag klarar mer än vad du tror."
Leo gick fram till henne och placerade sig bredvid henne. "Led vägen."

"Jag fryser så gärna." Hon började gå tillbaka och såg på honom.
"Tror du Ivan kommer att komma hit?" Frågade hon och lade huvudet på sned.

Mira log och ledde honom till tjänarnas avdelning och in till tvättrummet där högar av tvätt var med en tvålliknande sak och hon slog sig ner.
"Du kommer att bli riktigt blöt så byt om först ifall du vill."

Rion nickade och lade sin arm om hennes för att gå längst med hennes sida därifrån. Han försjönk i tankar och såg förvånad ut då hon hörde henne nämna Ivan. "Iv-... Ivan är väl inte välkommen hit? Om du någonsin ska träffa honom igen så får du nog fara till honom." Rion ryckte på axlarna. Han visste att Leo hade funnit tyckte för honom, men Rion var inte riktigt där än. Han var osäker på om han kunde lita på Ivan. "Saknar du honom?"

"Byt om? Nejdå, jag är säker att jag klarar det. Visa mig vad jag ska göra." Leo följde efter henne och såg på några tjänare som tvättade och vek tvätt. Leo såg åt Mira igen.

Hon skakade på huvudet.
"Han bet mig tre gånger, gjorde mig sjuk och sedan drogade han mig. Varför skulle jag sakna den mannen?" Hon klev in i palatset och såg på honom med ett svagt leende.
"Gör du det?"

Hon tog en hink vatten och blötte hela lakanet och började gnida in tvål i tyget och visade.
"Sen lägger u det i det är hålet." Hon visade. Hålet var fyllt med vatten och hon log.
"Prova."

"Nej du har rätt. Givetvis."
Rion följde henne in i slottet igen. Han sneglade åt soldaterna som parkerat sig bakom de. Han visste inte om de hörde på. Givetvis skulle de aldrig föra något vidare, det som sades, men Rion gillade inte att de inte var ifred. Han svalde och såg mot Alice igen. Han visste först inte vad han skulle svara, han blev förvånad över sin tvekan. hade Ivan änå kommit innanför hans hud? Hade Rion ändå börjat känna något för sin skapare? Rion skakade på huvudet och log litet, sådär mekaniskt som han alltid verkade göra. Det fanns något mystiskt i det.
"Nej, jag saknar honom inte." Han sträckte på sig och knäppte sina händer bakom sin rygg. "Och nu, Alice, vad vill du göra nu?"

Leo skrattade över Miras demonstration. Han greppade tag i en lakan för att gnida det med tvål så som Mira hade visat. Han var inte alls lika smidig som Mira.Han kände sig långsam och klumpig, tvålen for ur hans hand hela tiden så att han fick plocka upp det från vattnet igen för att fortsätta rengöringen. Han såg sig om efter att sätta lakanet på den plats om talat om. "Så.", pustade han när han satt det ifrån sig och torkade sig sedan med baksidan av sin arm över sin panna. "Hur ofta gör du det här? Det var ansträngande!"