We are left, they disappeared. (Rollspel)

Thomas nickar allvarligt. "Får jag följa med?" frågar han då han inte vill lämna Nikki ensam den stora världen, och helst inte lämna honom alls då han inte skulle klara av det så länge.

Nikki ser på Tom "jag tär gärna emot ditt söllskap, men vad skall din familj säga då?" frågade han undrandeoch tar Toms hand

"Äsch, dem kommer nog inte bry sig den första tiden. Fast sedan kommer dem nog bli oroliga men shit the same. It's my life" säger Thomas och kramar om Nikkis hand. "Du springer först" skrattar han och ler mot honom.

Nikki ler mot Tom "Jag älskar dig mer än du kan föreställa" sa han och kramade om honom, han hade verkligen svårt att förstå att tom gjorde allt det här för honom men han var glad för det.
"Inte spriigna då kommer folk se oss" sa han och tog tag i Eclipse koppel och började gå gatan ner

"Jag sa ju att du är den smarte av oss" skrattar Thomas och följer med Nikki vägen ner. Han tar tag om hans fria hand och kramar om den. "Blev du släppt av polisen? Varför i så fall ska du rymma?" frågar Tom.

"Du hade kommit på det med om du hade fått tänka" sa Nikki leende och skakade sen på huvudet "nja jag vet inte om de direkt släppte mig och ja jag orkar inte med min far" sa Nikki lågt och la handen på kinden

"Sure" säger Thomas roat då han inte alls kan tänka sig att han skulle kunna lista ut det. Han ser sedan att Nikki lägger sin hand mot sin kind i ögonvrån men övervägde att han inte skulle fråga något om det. Det kanske bara skulle förstöra allt.
"Man blir nyktrare i frisk luft va?" frågar han efter ett tag.

"Du måste bara tro på dig själv" sa Nikki vänligt och kramade om Toms hand och skrattade sedan "nej men du känner dig nyktrare, det finns inget som skyndar på procesen så du blir nyktrare" sa han och tog bort handen

"Jaha, det var därför jag gjorde det" skrattar Thomas och ser sedan ner på sina fötter så att han inte skulle trampa på något olämpligt som ligger på marken.
Han blir piggare och piggare för varje steg han tar, oftast brukar det vara tvärtom.

"Ja, luft är alltid bra" sa Nikki leende och de kom till centrum på stan "okej skall vi gå nån stans eller skall vi ta buss eller tåg nån stans?" frågade Nikki och såg leende på Tom