Eragon [Privat rollspel]

Murtagh ser missnöjd ut.
"Det här var ingen längre berättelse precis. Hur lyckades ni döda honom, hur märkte ni att det inte var Alex, vad hände under tiden, hurdan var striden, hur kan ni vara säkra på att han är död den här gången? Jag vill veta ALLT"

"Senare" säger Aily och gäspar.

Aily verkar trött, men jag börjar ändå berätta så detaljerat jag kan. Jag mumlar fram att jag angrep Aily och detaljerna runt det.

"Det var inte ditt fel" säger Aily.

Jag ler. Det kanske inte var mitt fel, men det känns ändå så hemskt. Dessutom var det på sätt och vis mitt fel. Om jag hade varit bättre på att skydda mitt sinne så skulle inte Galbatorix ha kunnat ta reda på så mycket om mig.

Aily gäspar igen.
"Du ska få vila!" säger Murtagh.

Murtagh och jag lämnar henne ifred. Jag går också för att lägga mig. Allt resande har gjort mig trött.

När dom båda gått får Aily syn på Murtaghs dolk. Han måste ha glömt den. Aily ler och lägger den på sitt sängbord. Hon byter om till linnet hon sover i och kryper ner i sängen. Men hon kan inte somna.

[vet inte riktigt vad jag ska skriva här, så du får nog fortsätta]

[Jag vill att Ailys kärlek till Murtagh ska besvaras. Vad tycker du? ]

Tillsist lyckas hon.