Vem är jag?

Moohahahaaaa tack! ♥
ingen veeet vad jag har planerat *gnider onskefullt händerna*

hur ska vi kunna veta det?

*rycker på axlarna*
folk brukar genomskåda mina planer

MOHA meraaa ♥♥♥<♥♥♥♥♥♥<♥♥3♥♥♥♥♥♥♥♥♥<♥♥3♥♥

Jättebra!!!

förlåt att det dröjde men jag har skrivit samma kapitel tre gånger nu och det har blivit pannkaka alla tre så jag har varit lite sur...men här kommer det!

18.
Mina kännde nervsositeten brinna i börstet. "Vad menar du?" frågade hon tveksamt. "Jag har läst om honom i Hogwarts historia...var inte han den förra rektorn?" sa hon i ett desperat försök att få en förklaring. "jo..." sa han roat. "Han hänger där!" sa han glatt ch pekade på väggen. Där hängde flera tavlor med gamlan gubbar. Den längst bort verkade vara Dumbledor. Han hade silvervitt skägg och halvmånsformade glasökon och bakom dom ljusblåa snälla ögon och lång krokig näsa.
Han log vänligt mot henne. "Trevligt att träffas Miloa!" sa han och log. "jaa....a...samma här?!" svarade hon så förvirrat att det mer lät som en fråga. Dumbledor tittade länge på henne. Granskade henne från topp till tå. "Jaha..du Neville jag tror du och McGonagall har rätt" sa han fundersamt.
Neville tittade stolt på Dumbledor. "ja vi anade det redan från början. Innan hon enns kom hit. Nte konstigt att det tog sådan tid att hitta henne." sa Longbottom allvarligt. "Vad?" tbrast hon irriterat. Hon fullständigt hatade när vuxna pratade som om hon inte skulle förstå. Dumbledor log lite och sa "Det är nog lika bra att gå rakt på sak." sa han allvarligt. "Neville skulle du kunna lämna oss ifred en stund?" frågade han vänligt. "Ja...oja!" sa han taffat och klev ut ur rummet. "ska endå undervisa snart...lika bra att förbereda.." läte som han mummlade och lämnade Miloa ensam med Dumbledor.

bra! mer

MOOOOOOOOOOOORE (!)
Awesome!

Mer!!! Awesome!

Moohahaaa!
ännu är ingenting avslöjat