Rollspel: värdarnas krig

"Fick bara intrycket av att du ville döda mig när du sköt pilar mot mig", sa jag. "Och varför skulle jag göra något? Du kan inte skada mig, och ärligt talat så är dina meningslösa försök ganska roande."

Jag siktade mot det stället där hjärtat skulle sitta för helt ärligt var jag tveksam på om hon hade något. Pilen flög perfekt.

Ayla


Jag såg tröttsamt på pilen som flög mot hjärtat. För visst hade jag ett hjärta, men det fungerade inte som det skulle. Det var inte där man skulle träffa för att döda mig. I själva verket, alla sår någon gjorde på mig skulle läka hyfsat snabbt och inte skada mig ett dugg.
Jag borde inte låta pilen sjunka in i bröstet, det gjorde mest ont där. Men jag gjorde det ändå för att bevisa för den töntiga lilla tjejen att jag var odödlig.
Den sjönk in och jag behärskade mig för att inte röra en min, och jag klarade det bra.
Jag ryckte ut pilen.
"Är det inte konstigt? Jag kan få dig att spetsa dig själv med just den här pilen. Jag kan få dig att döda dig själv. Och du kan inte göra någonting åt det", sa jag överlägset med ett ondskefullt flin. "Allt du kan göra är att skjuta dina fjuttiga pilar utan att skada mig. Det är närmast omöjligt att döda mig, när jag kan döda dig med en tanke. Förstår du skillnaden?"

Ja. Sa jag motvilligt. Jag var inte på hemmaplan! Tänkte jag. Jahap varför dödar du inte mej om du är så överlägsen. Frågade jag.

"Jag väntar till ett bättre tillfälle när jag har tråkigt", log jag elakt.
Jag tittade mig omkring. Folk började gå upp och tända i sina lägenheter och hus.
Jag började gå mot skogen, som jag visste låg en bit bort. Amber fick följa med om hon ville, hon var väldigt rolig att hota.

Jag följde efter Ayla. Inte för att jag ville följa efter henne men jag ville till skogen. När jag kom in i skogen var det som jag släpat på 100 kg och äntligen fick släpa det. Jag älskade skogen. Jag glömde bårt Ayla för ett tag. Jag pratade med några ekorrar och såg till att 3 träd till växte up. Jag dansade runt. Sen kom jag på att Ayla också var här och blev lite mindre glad.

Ayla


Jag tittade på Amber och kunde inte ens skratta åt hennes dumhet.
"Tänker du lägga av med det där eller?" fräste jag.

Nej. Sa jag. Och gjorde så att 2 träd växt up. Mina krafter var som starkast i skogen.

Jag suckade överdrivet. "Finns det inte nog med träd här, eller?" frågade jag irriterat. "Jag går nu så kan du hålla på med... vad du än gör ifred."
Jag började gå därifrån.

Vänta tänker du hjärntvätta folk? Frågade jag och slutade med att att använda min magi.