Eragon [Privat rollspel]

Det var inte smart att reta upp Murtagh. Törne sitter en bit bort och blänger på henne.

Innan jag helt har hunnit få ner murarna kastar sig Murtagh in i mitt sinne. Jag känner hans ilska och försöker automatiskt bygga upp ett försvar, men det är helt värdelöst. Efter att han har tvingat mig att genomleva några svåra minnen på nytt så drar han sig tillbaka.
"Varför?" frågar jag bara

Då ryser Törne till och vänder huvudet mot Tungdil och Murtagh. Vad händer där borta? Aily kommer ihåg vad hon sagt innan dom gav sig av. Att alla visste vilken klang Tungdil tillhör. Det är en lögn.

"För att jag var tvungen att veta om dvärgarna angriper oss för aytt du har beordrat de att göra det", svarar Murtagh.
"Varför skulle jag det. Jag har vänt mig ifrån min fami... Jag vände ryggen till klanen jag föddes i för många år sedan, och varför skulle jag beordra någon att skada Aily och hennes familj, Jag är chockad. Tror de verkligen det om mig?
"Tänk efter dumma dvärg", skriker Murtagh. *
"Först två angrepp av dvärgar och sedan försvinner du bara fast vi vet att du inte har blivit kidnappad? Då är det väl klart att vi misstänker att du har något med det att göra.

Aily hör Murtagh skrika. Hon borde inte ha retat upp honom.

"Men jag skulle aldrig ha beordrat någon att skada Ór, och Aily sa ju att alla visste vilken klan jag är född i. Då borde du ju också veta att jag har gått ur klanen. Då borde du ju också veta att jag inte ens har tillräckligt med makt för att kunna beordra andra dvärgar att göra så". Min röst är väldigt mycket ljusare än vanligt, och jag kan inte kontrollera den. Varför ska mitt förflutna alltid hinna ikapp mig och ge mig en massa problem.

Aily går bort till Tungdil och Murtagh.
"Gå, Aily" säger Murtagh. Efter någon minuts tvekan går hon. Men inte tillbaka till dom andra utan bort från dom. Ut i mörkret. Efter några minuter i kolsvart mörker krockar hon med något.
"Hallå där" säger någon. Det är en av dvärgarna. Aily backar. Men dvärgen begraver en kniv i magen på henne. Hon sjunker flämtande ihop.

Aureus avbryter oss med att hoppa upp och han verkar ha ont någonstans.
"Vad är det", frågar Ór
"Aily", flämtar Aureus.
Jag vill springa upp för att hitta Aily, men när jag kommer ihåg att Murtagh blir arg när vi bara ger oss av utan hans tillåtelse så hejdar jag mig och tittar spänt på honom.

Aureus ryter borta vid lägret. Dvärgen tittar upp.
"Hoppas min bror kommer, jag skulle gärna prata med honom" säger han. Det tar ett tag för Aily att förstå vem han menar.
"Är... Är Tungdil din bror?" får hon fram. Dvärgen svarar inte.

Murtagh ger oss order om att hjälpa Aily, och jag och Ór hoppar upp. Törne, Murtagh, Ór och jag följer med Aureus, för Ailys drake är den enda som vet var hon är.
När vi kommer fram blir Ór plötsligt rädd och orolig.
"det är en fälla", låt oss vända" piper hon.