Förbjuden Kärlek! (SV)

Meeeeer, det är ju bara för bra!

Mer =)

Meer!

meeeeer

hihi ni får en del nu!
___________________________
Del 17 Parkinsons Revansch

Dom hade kommit tillbaka sent på natten eller tidigt på morgonen, det berodde på hur man såg det.
Hermione hade somnat direkt men Draco hade legat vaken och tänkt hela natten.
Varför hade Pansy blivit så konstigt, han hade ju sagt till henne att han bara ville ha henne som vän. Och varför hade han blivit så snäll? Han hade till och med kallat Weasley för Ron. Han suckade djupt och vände sig om.
“Granger?” sa en röst bakom Ron, Hermione och Harry när dom gick mot stora salen för att äta frukost. Dom vände sig om och Pansy Parkinson stod bakom dom.
“vad vill du?” frågade Ron irriterat.
“men pratade jag ens med dej eller Weasley?” fräste Pansy och blängde på Ron.
“men vad vill du då?” frågade Hermione.
“kom, jag vill prata face to face med dej.” sa hon.
“men du gör ju redan det?” svarade Hermione.
“jag menar ensam.” fräste Pansy.
“varför inte här, det du säger till mej, det kan du säga till mina vänner.” svarade Hermione och log.
“okej, jag vill egentligen inte göra det här men.. Draco ljuger för dej, han sa igår innan eran straffkommendering att han bara utnyttjade dej för att få bättre betyg.” sa hon.
“skojar du med mej?” frågade Hermione chockat.
“nej det gör jag inte.” sa hon.
Hermione kände tårarna bränna och att hon skulle börja gråta när som helst och började gå där ifrån.
“Hermione, det är Draco.. Han går inte att lita på..” suckade Ron.
“bärfis” sa Hermione till tjocka damen i tavlan intill Gryffindor sällskapsrum.
Hon satte sig i soffan och lutade ansiktet i händerna och lät tårarna komma.
“Hermione? Vad har hänt?” frågade Ginny och sprang fram till henne.
“Draco..” suckade hon.
“vad har han gjort?” frågade Ginny förvånat.
“han… utnyttjade.. Mej…” snyftade Hermione och Ginny suckade.
“Slytherin elever är idioter hela bunten.” fräste hon.
“HERMIONE? DET SITTER EN UGGLA PÅ DIN SÄNG!” ropade Parvati Patil.
Hermione reste sig upp och gick upp till rummet hon delade med Parvati och några andra.
Det var Dracos uggla. Hon tog brevet och läste det.

Hej Hermione!
Hur är det? Vill du komma med ut och plugga lite?
Puss från D

Hon skrev snabbt tillbaka.

Dra åt helvete
//Hermione

Och gav ugglan brevet som snabbt flög iväg, det tog inte lång tid innan den kom tillbaka.

Hermione?
Vad har jag gjort? Snälla möt mej i biblioteket nu!

Hon blev arg, varför skulle hon vilja träffa honom?
Hon svarade snabbt och läste igenom det, tre ord.

Aldrig i livet

Hon gav det till ugglan som flög iväg, hon orkade inte stanna så hon gick fram till spegeln, torkade tårarna och gick ut till dom andra.
Fred och George satt och pratade med dom, hon suckade, nu skulle dom retas med henne för det.
När hon kom ut så vände dom sig om, och vad var det där? Såg Fred och George faktiskt medlidande ut? Eller var det någon konstig charader?
Hon ställde sig bredvid Ron väldigt tyst och alla kollade på henne när hon kollade ner i marken.
“såå, vad ska vi göra för att spöa det lilla liket?” frågade Fred argt.
“vi kan förgifta honom om du vill.” la George till.
Hon skakade på huvudet och Fred kramade om henne, hon blev chockad. Kramades Fred? Och kramade han verkligen henne? Hon blev förvirrad. Och George höll på med hennes hår, dom var som en tröstande mamma eller tröstande brödet. Dom hade väl lärt sig hur man tröstar någon efter som att Ginny ganska ofta blev ledsen även om hon inte visade det.
Dom stod där en stund och sen kom dom på att dom hade lektion så dom rörde sig sakta mot lektionen.
“Hermione!” skrek någon och hon vände sig om.

___________________________
som jag har sagt förut så kommer jag inte vara hemma imorgon (ska till kolmården) så kommer inte kunna skriva före kvällen...
men vad tycker ni?

Mer =D

Meeeeeer!!!

JÄTTE BRA! MER! 8D ♥

Del 18 Besvikelse

Det var Draco, han sprang fram till Hermione och tog hennes hand, hon slet åt sig den och stirrade på honom, han kollade sårat tillbaka.
“älskling vad har jag gjort?” frågade han. Hon kollade ner i marken och började gå bortåt.
“Malfoy, för i helvete måste du vara så jävla dum i huvudet?” sa Ron argt och stirrade på honom
“vad har jag gjort?” frågade han förvirrat. Han hade inte ens pratat med henne idag, han hade bara skickat ett brev där han frågade om hon ville plugga ihop med honom.
“det vet du väl själv din korkade padda.” fräste Ron.
“nej?” frågade han.
“menar du seriöst att du inte vet att du har utnyttjat henne?” frågade Harry.
“utnyttjat vem då?”
“Hermione!” fräste Ron.
“det har jag inte!” sa Draco.
“förklara då varför din äckliga kompis Pansy sa det då!” skrek Ron.
Pansy? Åh nej, varför förstod han inte det? Hon var svartsjuk, det viste han om, men hon trodde inte att hon var en sån jävla svikare. Hur kunde hon göra så?
“för att hon är en svikare och desperat kär i mej.” fräste Draco.
Harry drog undan honom och kollade allvarligt på honom.
“kan du ge dej, sluta såra min bästa vän.” fräste han.
“kan du ge dej, låt mej prata med min tjej.” frästa Draco tillbaka.
“hm.. Tjej va? Man utnyttjar inte sina tjejer för att få bättre betyg.” fräste Harry.
“är det vad hon tror? Men Pansy är helt dum i huvudet.” sa Draco och suckade.
“hm.. Är du seriös?” frågade Harry.
“ja, låt det här stanna mellan oss, Potter. Men jag älskar henne.” suckade han. Harry kunde knappt tro sina öron, stod hans ärkefiende mittemot honom och berättade att han älskade hans bästa vän?
“eh.. Det var ju oväntat…” sa Harry chockat.
“nej, låt mej prata med henne Potter, jag kan förklara.”
“jag tror inte att hon kommer att tro speciellt mycket på det du säger.”
“kom igen… Harry… va på min sida.” sa Draco och tvekade lite.
“okej då, om du lovar att aldrig såra henne igen!” sa Harry.
“ja, jag gör vad som helst.” sa han. Det här var en sida som Harry aldrig sett av Draco förut.
“Malfoy… jag kan inte lova att hon förlåter dej, hon är väldigt bestämd av sig.” sa han.
Draco suckade och Harry kunde inte låta bli att tycka synd om honom.
“kom då!” sa Harry och började gå.
“vart ska vi?” frågade Draco. Han tyckte det lät konstigt att säga “vi” när det handlade om honom och Harry.. Han gillade det inte.
“till Hermione?” sa Harry och gick mot biblioteket.
Hon satt i ett hörn och läste en bok, man såg att hon hade gråtit mycket.
“Hermione..” sa Draco och gick fram till henne.
“lämna mej ifred!” sa hon upprört och stängde igen boken: “1000 sätt att förgifta och förhäxa”.
“låt mej förklara!” bad Draco.
“vad finns det att förklara?” frågade hon argt.
“Hermione, lyssna på honom, hur otroligt det än låter så verkar det som att han talar sanning..” sa Harry som stod en bit bort.
“prata då. Du har fem minuter.” sa hon irriterat.
“Pansy ljuger, hon är kär i mej. Hon gör verkligen vad som helst för att förstöra när det gäller sånt här, jag utnyttjar dej inte, det skulle jag aldrig göra, snälla tro mej. Jag älskar dej.” sa han och tog hennes hand. Hon kollade på honom och han log. Hon log försiktigt tillbaka och dom kysstes. Harry och Ron som hade kommit lite efter stod och kollade på. När Hermione kollade på dom stod dom och flinade.
“är det bra igen nu?” frågade Draco försiktigt.
“snart, jag ska bara döda Pansy först.” sa Hermione och började gå mot stora salen.
________________________________________
hihi hade egentligen inte tänkt att lägga upp en del till men efter som att jag fick lite tid över så sprang jag till datorn för att lägga upp den ;D
vad tycker ni?