We are left, they disappeared. (Rollspel)

Nikki suckar lite "ja då kan du ju söka jobb som det" sa han lågt och tänkte sen på sin far, han undrade om han ens saknade honom eller om han faktiskt var glad över att han var borta? det kändes så, som om ingen skulle sakna honom och han kände sig elak som drog med Tom bort från sin familj. Nikki la handen över kinden och mindes faderns slag, det var i och för sig inte det första men de var ändå det första på länge

Thomas avslutar racet och stänger av bilen. "HEj, hur mår du?" frågar han sedan då han inte frågat honom det, Nikki hade bara frågat Tom. Han drar sin hand genom håret och vaggar sedan sakta fram och tillbaka.

Nikki rycker till och öppnar ögonen och ser på Tom "öh, ja, jo, jag mår väl bra" sa han lite undvikande, det var så mycket Tom egentligen inte visste som han inte hade en aning om hur han skulle berätta eller om han skulle berätta

Thomas lägger på ett leende. "Bra" säger han lågt även om han hör Nikkis lite konstiga röst. HAn är i alla fall glad över att han inte mår för dåligt, eller gör han det?
Tom lägger täcket om sig igen och lutar sig mot väggen.

Nikki ler lite svagt och satter sig i sängen och Eclipse hoppar upp och lägger sig bredvid honom
"Skall vi verkligen stanna i danmark? eller skall vi åka vidare?" frågade Nikki och stirrade upp i taket

"Man behöver väl pass för att komma förbi gränserna efter Danmark?" frågar Thomas och rullar tummarna. Han fann det roligt på något sätt, att rulla tummarna. Rätt som det är fastnar dem i varandra, annars rullar dem bara på.

"Nej, det finns andra sätt och ja fejkpass funkar med" säger Nikki lågt, han hade använt det förut, mest för att komma in på ställen med åldersgräns och återigen kände han sig som djävulen själv

"Fejkpass? Jaa, det skulle nog funka" säger Thomas fundersamt och ser vidare på sina rullande tummar. Han slutar sedan och börjar leka med dem på annat sätt*.

(*Misstolka det inte, tack ^^)

(haha det hade jag inte gjort om du inte sagt något xD)

"Ja, det är inte så svåra att få tag på" sa Nikk och undrade vad Tom egetnligen tycket om honom, han var ju inte dirket nån lätt typ att ha med att göra med och han dolde mkt

"Kan man inte göra egna? Fast mina skulle man genomskåda direkt, jag ritar kasst" skrattar Thomas och ser upp på Nikki igen. "Jag är fortfarande kvar i 8 årsåldern" fortsätter han sedan lågt.