We are left, they disappeared. (Rollspel)

"jag kan nog fixa dem ganska snabbt, jag vet ugnefär vart man för ta på dem" sa Nikki och började gå mot staden igen men mo ett av dem mindre seriösa kvarterens och han funderade om han kunde minnas vart David tagit med honom och lyckades sen hitta och han knackade på och väntade på att nån skulle öppna

Thomas nickar förstått och lägger tillbaka fotbollen mellan kroppen och armen innan han följer med Nikki ut från stationen och in mot husen igen. HAn backar sedan några steg då Nikki knackar på en av dörrarna och ser både nyfikhet och orolig ut. Han hade knappt varit utanför Sveriges gränser förut.
Dörren öppnas och en man stiger ut.

Nikki ser på manen som är nästan två meter och muskulös, Nikki hade nog inte pratat med honom om han inte träffat honom innan
"Nikki" säger mannen och skiner upp
"hej Larsa" säger Nikki "vi behöver din hjälp med två pass"
"låt mig gissa ä, ni har rymt hemifrån?" sa Larsa och Nikki valde att bara le som svar "kom in så skall jag se vad jag kan göra" sa han och de steg in i lägenheten

Thomas backar tillbaka ytterligare ett steg då han ser hur ovanligt lång mannen är. HAn följer sedan med Nikki och mannen som tydligen heter Lars eller något liknande in i lägenheten. Han känner sig nästan som hemma då han ser dem mörka tapeterna i hallen och det vita golvet. Tom borstar av skorna och ser sedan väntande på både Nikki och 'Lars'.

Nikki följer efter manen
"vem är den som är med dig?" frågar Larsa och Nikki ler lite
"de är Tom och ja han är väl en vän, kan man säga" flinade Nikki och Larsa bara skrattade
"kalla honom vad du vill" sa han och blev sen allvarlig "men du vet om att du inte borde rymt hemifrån va?" sa han när han tog fram grejerna för att göra två pass
"kanske det, men jag orkade inte mer" sa han och Larsa ryckte på axlarna och började sen med passen

Thomas lutar sig mot väggen samtidigt som han iakttar Larsa då han knåpar med passen. HAn själv vet knappt hur ett riktigt ser ut och han skulle gå på det även om dt bara var en vit pappersbit med ett foto och namn på.

"jag ger er samma förnamn men byter ut efternamnen så är ni inte lika lätta at spåra, jag gör er äldre med" började Larsa och såg på Tom "okej jag gör dig äldre Nikki så får du vara hans ja jag vet inte förmyndare lr något" skrattade Larsa och skrev in namn och siffror

Thomas börjat skratta lågt då Larsa säger att Nikki ska ta hand om honom. Det skulle nog se bättre ut om han var den äldre då han både var längre och såg lite äldre ut än Nikki. Tom drar handen över hakan och slutar skratta. Han måste verkligen göra något åt sitt skägg innan han får tomteskägg. Det dröjer nog länge till men hur länge ska dem vara borta från rakhyvlar?

"vad är det som är så roligt?" frågade Larsa och så på Tom och Nikki log lite
"jag tror inte han tycker att han ser ut att vara yngre än mig" sa Nikki leende
"nej men han verkar väldigt ny i allt ja det här" sa Larsa
"det är han tro mig" sa Nikki roat och Larsa nickade
"men jag borde kanske sätta samma ålder på er" sa han fundersamt och ändrade det och Nikki log när han fick passen
"kan du hjälpa mig med en sak?" frågade Larsa och Nikki nickade och den andra mannen gav honom ett paket
"jag har en kompis i Tyskland och jag har inte råd att posta det, de är så sjukt dyrt nu för tiden, men kan ni ta me det till honom?" frågade Larsa och Nikki visste vad det var för paket men han nickade ändå och stoppade det i väskan och tackade sen för hjälpen och tog på sig blindsakerna igen och började gå tillbaka mot stationen

Thomas går ut genom dörren efter Nikki och tackar kort innan han stänger den bakom sig. Han går i ganska hög takt till tågstationen igen då han inte var helt säker på när närmaste tåg skulle rulla in på stationen. "Du tog dem va?" frågar han sedan tankspritt och stoppar ner händerna i byxfickorna för att se om han hade fejkpassen vilket han inte tror.