prs wolfy & rollspelare

"Men asso jag kommer inte göra det, utan en jag känner för han har gjort sånt innan." sade han och kollade på henne med en fundersam blick. Han ville att hon skulle säga nej, risken var för stor.

”Jag vill inte att någon leker med mitt huvud och tankar,” sa hon allvarligt och skakade på huvudet, ”inte någon annan än du.” Hon ville att James skulle göra det i såfall för det skulle ändå kännas lite tryggare än att ha någon främmande filur som gjorde det.

"Jag har aldrig gjort det innan, Stella. Jag vill inte råka göra något fel." sade han och satte sig på knä framför henne. Han tog hennes händer och kysste mjukt hennes knogar. "Jag vet inte ens om jag vill att du gör det..."

”Den där typen du känner kan göra något fel, jag litar mer på dig än någon jag inte känner över huvud taget.” Hon såg allvarligt på honom med stora ögon. ”Jag vill ha mina minnen tillbaka. Och det finns en chans att jag får dem om du försöker.”

"Stella, om jag gör fel kommer jag inte kunna förlåta mig själv." sade han allvarligt och kollade på henne med stora ögon. Han suckade högt och drog handen över ansiktet, ville inte alls vara den som gjorde det.

”Men är det inte värt att prova?” Det kunde sluta väl lika gärna som det kunde sluta dåligt. Men hon ville att de skulle försöka för det här kunde vara hennes enda chans.

James suckade högt och nickade lite.
"Får jag iallafall ge dig en snabb puss? Ifall det blir skitfel och du inte har någon aning om något alls längre?" mumlade han.

”Mm,” nickade hon efter att ha tvekat bråkdelen av en sekund, väntade inte på att han skulle ta steget utan flyttade sig närmare honom för att sedan mjukt pressa sina läppar mot hans i en liten kyss.

James besvarade kyssen och smekte hennes kinder, ville verkligen inte mixa i hennes huvud. Han suckade lågt och drog sig undan.
"Men är du säker? Du har ju börjat minnas vissa saker." sade han och kollade på henne med stora ögon.

"Jag minns inte tillräckligt mycket och det kanske jag aldrig kommer göra heller." Hon behövde göra det här sin egen skull. Och för de som stod henne nära. "Snälla," la hon till och gav honom en bedjande blick, ville verkligen att han skulle gå med på det här.