Om trillingarna som gjorde mitt liv intressant...

OMG!!! Jag kan inte fatta att jag hade missat detta! Förlåt mig!!!!!!
Men det var ju asbra!!! Haha! xD Kul att du gjorde en oväntad grej, att hon helt plötsligt blev vampyr! Men vem bet henne? Men är inte möjligen trillingarna vampyrer också?

Haha, sa ju att jag skrivit! Men jag vet inte riktigt hur hon blivit vampyr... Det e ett senare problem

^
Alltså jag hade väl typ det stressigt då och tänkte läsa det senare, men sedan glömde jag...

Ingen fara Majis
Här kommer (tillslut) nästa kapitel

Kapitel 13
Jag vaknade upp. Jag blinkade bort vattnet som rann ner i mina ögon. När jag kunde se klart igen märkte jag att jag låg på golvet på en av toaletterna. Jag hade något mjukt men lite knöligt under huvudet. Och blodsmak i munnen. Någon böjde sig över mig och jag fick blinka igen för att kunna se klart vem det var.
”Åh, du har vaknat” sa Gabbe och jag log försiktigt. Men så med ens mindes jag vad som hänt. Det var alltså Gabbe jag krockat med. När mitt lilla leende försvann fick han bekymrade rynkor i pannan. Vad skulle jag säga till honom?
”Varför är du inte på balen?” frågade jag för att slippa berätta varför jag själv inte var i sovsalen.
”Ehm… Jag blev liksom lite arg. Typ…” svarade Gabbe. ”Vad gjorde du själv?”
”Vem blev du arg på och varför då?” frågade jag och ignorerade hans fråga.
Gabbe suckade. ”Nellie… Hon gick iväg en stund med en kompis och sen kom bara kompisen tillbaks och Nellie dansade med nån annan helt plötsligt. Så jag frågade vad hon gjorde och hon sa bara att hon dansade och att jag väl kunde dansa med hennes kompis så länge. Jag gillade verkligen henne. Jag trodde hon var schysst men hon verkade ju inte direkt bry sig om mig så jag stack.”
”Hon är dum. Det har jag alltid tyckt. Hon ville säkert bara dansa med dig för att du är så snygg” sa jag. Och sen kom jag på vad jag hade sagt och tittade förskräckt på Gabbe. Han såg lika förskräckt ut själv och tyckte antagligen att han också babblat på lite för mycket. Vi tittade generat ner båda två och skrattade lite åt oss själva. Sedan kollade Gabbe allvarligt på mig igen. Jag antog att han ville veta min förklaring till vad jag hade gjort.
”Ehmm…” sa jag.
”Du behöver inte förklara” sa Gabbe och jag tittade frågande på honom. ”Jag vet att du är en halvvampyr. Faktum är att… jag är också det.” sa han sedan.
”Va?” jag hörde ju vad han sa men det lät inte rätt. Men vad annars skulle vara rätt?
Gabbe struntade i min frågande blick och fortsatte istället. ”Jag… Ehm… Bet också någon ikväll…” sa han och tittade på mig för att se min reaktion.
Jag hade bitit någon. Jag hade bitit någon. Det var ju sjukt! …Men det kändes i alla fall lite bättre att Gabbe också hade gjort det. Men märkligt, det var som att ha en helt annan person framför sig bara för att man visste att han var halvvampyr och nyss hade bitit någon.
Jag tittade upp. Gabbe kollade fortfarande frågande på mig. Sen log han. Antagligen såg jag rolig ut där jag satt och kände mig tom på tankar men ändå så fundersam.
”Vem?” sa jag bara.
Gabbe slutade tvärt att le. ”En slytherinare… Egentligen var det inget fel på honom, han såg faktiskt snäll ut för att vara en sån… Men han satt och skar sig i armen. Och ja du fattar. Jag va upprörd för Nellie och kände doften av blod och det kändes som om allt var hans fel. Och så inbillade jag mig att han skulle få det bättre om han var död, han såg inte precis lycklig ut…” nu såg Gabbe ut att skämmas extremt mycket. Han bet sig i läppen och tittade ner i golvet. Vi var tysta en stund. Han hade i alla fall bitit en slytherinare som var olycklig. Jag hade bitit Laura. Hon var kanske inte bäst på att veta vad som hände bland eleverna men hon ville alltid allas bästa. Hon var alltid så vänlig mot alla, vem det än var. Jag blev förtvivlad igen. Hur kunde jag se det som en tröst att Gabbe också bitit någon?
”Jag borde ha behärskat mig.” sa Gabbe och avbröt mitt tänkande. ”Det är ju en annan sak för dig, det är nytt för dig. Men Tekla varnade mig till och med. Det är nåt med luften. Hon kan känna det på sig men jag och Viggo har svårare för det. Ibland är det liksom svårare för oss att behärska oss, som nu och då måste man tänka extra mycket på vad man gör.”
”Är de också?” var det ända jag förmådde mig att säga.
”Ja. Både vår mamma och pappa är också.”
Jag funderade tyst en stund. Det var svårt för mig att ta in allt. ”Men hur kan jag va det? Ingen har ju bitit mig” sa jag sedan.
Gabbe var tyst några sekunder. ”Jag vet inte riktigt. Men det är nog inte omöjligt att det är som en sjukdom på nåt sätt. Att du bara har blivit det liksom.” sa han sedan. Det blev tyst igen.
”Vi kanske borde torka upp allt vatten och blodspåren här inne och gå tillbaka till uppehållsrummen.” sa Gabbe sen och räckte mig sin hand för att hjälpa mig upp. Jag nickade och tog tacksamt tag i hans hand. När jag ställde mig upp kände jag att mina ben skakade. Gabbe märkte det visst för han kramade försiktigt om mig och sa ”Det är ingen fara, du är inte ensam och…” han tvekade en stund men sen sa han ”jag bet ganska många på vår förra skola i början. Du lär dig att behärska dig, du blir säkert lika duktig som Tekla.” han avslutade kramen och tittade generat ner och vände sig om. Jag såg hur han lyfte handen till ena ögat och jag skymtade hur han strök bort en tår som rann nerför kinden på honom innan han gick ut genom dörren. Jag följde efter utan att veta vad jag skulle tänka.

-----------------------------------------------------------

Kanske lite konstigt, särskilt på slutet, men jaja, det e iaf ett kapitel

Superbra! Jättekul att du börjat skriva på den här igen

Men du är ju grym på att skriva!! Superbra! Och jag håller med, jättekul att du börjat igen! Och det är så grymt att du gjorde en sån skum grej att de helt plötsligt är vampyrer! Jag hade misstänkt trillingarna nån gång, men trodde inte att det skulle bli såhär och det gör det bara bättre ju, typ
Äsch! Dålig på att förklara, men lova mig att inte sluta på denna!

Haha tack ♥ ska inte sluta (men det va bara tack vare att LunaLovegood1 typ påminde mig idag son jag kom igång. Tyckte det va kul att skriva idag, har förhoppningsvis fått tillbaka inspirationen men skicka jättesuperduperjättegärna en uggla om ni har några idéer på vad som kan hända!

^
Hihi, okej Jag ska försöka komma på nåt, det är kul att komma med förslag!

Awesomeness ♥

Thanks♥