Privat Rollspel

"Det är en dator." Jason vänder sig till Odette.
"Människorna har utvecklats, vi har teknologi. Precis som tv:n där borta! Gillar du att dansa?" Jason undrar hur det skulle vara att komma till världen och upptäcka hur mycket den har ändrats sedan man sist var där....

"Dans?" Undrar Odette. Hon har bara dansat något som heter vals och det var för att Jack hade urtråkigt den dagen och poliserna fanns överallt så han inte kunde mörda just den natten. "Bara vals." Fortsätter hon sedan.

"Vals? Jag kan inte riktigt dansa vals men..."
Han satte på lite musik som gick att dansa till. Sedan tog han tag i Odette och började stega lite i takten.
"Känner du takten i musiken?" Han tog ett steg dit, ett hit, och sedan så ökade han farten lite.

Odette följer med i takten, försöker göra ungefär likadant som Jason. Även om samtidigt försöker stå still. Hon är ingen dansare precis och dansar bara när hon absolut måste. Varför? För att hon ser sig själv som en fåne då. Det är bara änglar och människor som dansar. Vilka fördomar hon har egentligen mot de båda raserna. Plötsligt dyker stegen för vals upp i huvudet och hon undrar om Jack verkligen är död. Hon knäckte ju trots allt nacken på honom där han stod i buren.

"Du behöver inte tänka, när du dansar. Bara hoppa och rör dig!" Jason sätter på pop-musik. Han börjar dansa men när han ser att Odette står still så slutar han.
"Vi ska till en fest imorgon, så ska du se hur vi dansar! JAg lovar, om du provar kommer du gilla det, festen hålls på skolan!" Jason drar med Odette i soffan och lägger upp fötterna på soffbordet. Han plockar fram vodkan och smakar på den.

Odette går efter Jason, de är på väg till skolan. För den där festen. Som Odette inte förstår varför den ska bli så rolig ändå. Det är bara en fest. Men ordet 'fest' gör demonen en aning nyfiken. Hon har gått på banketter, middagar, baler men aldrig något som heter fest. Så att uppleva en borde inte vara helt fel. Kanske. Men hon känner av en välbekant aura.
"Men ser man på, Mikael är också här." Säger hon med ett vagt drömmande uttryck i ansiktet.

"Mikeal..." Jason suckade och vände sig mot ängeln,
"Denna ära!" Sade han ironiskt "Vad gör du här?" Sade han sedan mer buttert. Jason och Odette hade varit ute och handlat lite kläder åt Odette, Jason hade behövt förklara typ tio gånger att man inte använder korset och att hon inte kan gå i hans t-shirtar utan att någon skulle undra. Utan de hade köpt neutrala kläder. Linnen och tröjor i blått och svart. Två par jeans.
Sedan hade han skickat in Odette på en underklädesaffär och bett biträdet hjälpa henne.
´Hon behöver ett par underkläder, men hon har tappat minnet, så hjälp henne med storlekar och sådant nu.´hade han sagt och lämnat Odette där, i jakten på strumpor åt henne. Det hade varit en tröttsam dag och allt Jason ville var att släppa loss. Han var inte särskilt glad åt att Mikael var här...

Odette flinar åt Mikael.
"Förklara för mig varför ser ut som en tonåring." Säger Odette roat. Mikael blänger på henne.
"Jag måste på något sätt hålla koll på dig." Svarar Mikael allvarligt.
"Jaja, jag vill se hur allvarlig du är senare ikväll, men som du ser lever Jason än så länge och jag planerar inte att mörda honom." I tanken lägger hon till ett: "Än." Mikael verkar förstå det och fnyser smått innan han försvinner, antagligen mot festen.

Jason ignorerar Mikaels och Odettes samtal. Hans blick är riktad mot Hanna.
Hanna är den flickan som nästan var hans för någon månad sedan. Det var Jason som satte stopp för det.
Jason var väldigt populär på skolan och han visste att det var just de som Hanna ville åt, inget annat.
"Kom nu, Odette, vi går in i lokalen." Han börjar dra Odette i armen.

Hanna ruskar irriterat på huvudet så att det färgade platinablonda håret flyger. Det är lockat och så stelt att det kommer hålla sig hela kvällen. Hon ser fantastisk ut. Som alltid!
"Och vem i helvete är den där tjejen!?" Frågar hon sin högra hand och bästa "vän", Ebba. Hon tycker inte om att den korta, svarthåriga saken stirrar på henne.
"Vet inte, har aldrig sett henne." Svarar Ebba med en axelryckning. "Har ingen aning." Fortsätter Ebba och drar undan en mörkröd hårslinga från ansiktet.
"Hur kan du inte veta?" Fräser Hanna till svar och Ebba ser trotsigt på henne. "Var är Linnéa!?" Frågar hon sedan och Ebba rycker på axlarna.

Odette stirrar på den blonda flickan som blänger på henne.
"Är det något fel på henne?" Frågar Odette Jason under tiden som hon följer efter honom in.