Vart är vi? [privat roll]

Cara rös till
"Det låter som om de har varit här. det kan så klart ha varit något annat" sa hon
"Hur kan de resa mellan världar? hjälpte din vän dem med?" frågade Loki
"Jag vet inte, jag har inte stannat och frågat dem" sa hon och la upp maten

"Dödar de eller bara skrämmer iväg folken eller tar de fångar?" undrar Xantha och tar en tallrik med mat och ler till tack åt Cara.

"Det är olika, de får månniskor att försvinna på olika sätt så de inte kan hjälpa mig i alla fall" sa hon och ryckte på axlarna

Xantha nickar och funderar. "Tur att vi inte är försvunna ännu då." säger hon lätt och tuggar i sig maten.

"Det är för att de inte vet att ni träffade mig" sa hon enkelt och tittade upp när hon hörde en gnäggning. Hon hoppade upp på fötter och svingade sig upp i trädet och log när hon såg en hjord med vildhästar

"Vildhästar." skrattade Xantha glatt och följde ljudet av flocken. Flocken stannade upp när de såg henne, för att hon bad dem men det visste ju inte de andra. Xantha älskade hästar och gick in i flocken och strök och klappade dem mjukt. Hon pratade med dem med mjuka läten och de svarade henne på sitt eget språk.

Cara tittade på hästarna. hon gillade hästar men hon ville inte gå nära dem för då brukade de sluta med att de dog. Hon såg på Loki och till hennes förvåning hade han förvandlat sig till en häst och gick in i flocken

Xantha såg upp och mötte blicken av en häst som deffinitivt inte var en häst..."Hej, Loki." flinade hon och såg på Cara som var kar där de lämnat henne. "Vi kanske borde ta en varsin för att ta oss fram.....vill du ha någon?" sa hon till henne, hon var helt inte säker på vad Cara kunde och inte kunde.

Cara såg på Xantha imponerat när hon kunde se att det var Loki, hon hade inte kunnat det. Cara hoppade ner från trädet och gick in i flocken. Hon fastnade för en hel svart häst. av någon anledning så fastnade hon alltid för svarta hästar. de fick henne att känna sig trygg. Hon bugade till hästen innan hon blåste in luft i dennas näsborrar och hästen frustade till. Cara log och satte sedan upp

Xantha log mot Cara då hon satte upp och lät sina tankar gå mellan hästarnas sinnen. Vissa pratade hon med, både i tal men mest genom tankar så som hon oftast komunicerade med djur. Slutligen kom hon till ett mörkbrunt sto och hon log mjukt åt det innan även hon satt upp. Hon lät slutligen blicken falla på Lokis gestalt i väntan av vad han skulle göra.