Ofelia och Johanna [SV]

suuuper bra!! jag håller helt klart med dig Pottergeek du måste verkligen bli en författare Dani!!! ♥

ååh jag vill läsa nästa del, när kommer den???

vid behov-rummet är väl på sjunde våningen?

nej är det , jag trodde det låg på tredje våningen xD men jag är vål tankspridd !!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Dumbledores_arm%C3%A9

läs här

Åååå såå sjukt spännande ;D !♥

Tackar Haha, den kommer strax!



Vad förvirrad jag blir... :O För när jag slog upp det så stod det femte våningen...

Hej gottfolk! Det har tagit ett tag att skriva, men nu har jag tre färdiga kapitel i beredskap! Läs och kommentera gärna!

JOHANNA

När Draco väl åkt iväg från slottet hade Johanna fullt upp med att få privatundervisning av Dumbledore de flesta lediga timmarna. Han lärde henne mycket om den djupa läran som sedan länge varit försvunnen, det hela hade egentligen börjat med en förbannelse som slagit fel på Johannas farfarfarfarfarfarfarfarfarfars farmor, och sedan hade den skickats vidare via blodet. Ingen av dem hade någon aning hur länge mötet skulle vara, men som tur var så kunde ju Cedric avlyssna, iallafall det som Draco hörde. Så därför var både Johanna och Cedric upptagna med arbete medans Ofelia verkade försvinna allt oftare. Johanna såg knappt Ofelia längre förutom när de tre gick och lade sig i sitt "sovrum" i Vid-Behov-Rummet.

Två dagar senare hade Draco fortfarande inte kommit tillbaka och Cedric som satt på McGonagalls kontor och arbetade kunde inte nås för tillfället. Johanna hade just haft en lång tretimmars lektion med Dumbledore och var helt utmattad. Hon gick ner till köket, hämtade lite lunch åt henne och Cedric och traskade över till andra våningen. När hon kom in i klassrummet verkade det också som om Cedric lagt av för en liten stund, Draco hade väl ingenting intressant att lyssna på.
"Här." sa Johanna dystert och räckte honom en kycklingklubba och en ungsstekt potatis. Cedric tog emot och de satte sig tyst och åt. De två senaste dagarna hade varit så spända och olyckliga så de hade inte riktigt hunnit prata.
Just som Johanna bestämde sig för att hon kanske skulle försöka dra upp ett visst samtalsämne som kom Ofelia inspringandes.
"Hej." sa hon tyst utan att se Johanna i ögonen och sen satte hon sig på stolen bredvid Johanna och tittade i golvet.
"Hur mår du, Lia?" Johanna såg oroligt på sin kompis, och Cedric likaså.
"Hmm.. jag vet inte." svarade hon bara kort och satte därmed punkt på den korta konversationen. Ingen sade något och tillslut när de ätit upp så började Cedric arbeta igen med avlyssningen, han antecknade det han hörde och tyckte var viktigt och lyssnade väldigt noga. Man fick inte störa, det hade Johanna lärt sig.
Men plötsligt hoppade Cedric till.
"Vad är det, Cedric?" frågade Johanna och Ofelia i kör.
"Shhh..." sa han irriterat och lyssnade igen. De satt tysta, och Johanna och Ofelia som självklart inte kunde höra någonting ur den lilla "örsnäckan" Cedric hade blev otåliga.
Tillslut lade Cedric ifrån sig hörsnäckan. "Det bröts. Någon har fått reda på att Draco har på sig den, och personen har antagligen avlägsnat halsbandet och förstört det. Vi har ingen kontakt med Draco."

o noo !! okej jävligt spännande asså!!! okej nu vill jag verkligen läsa resten!! jah undrar som fan vem som avlägsnade Dracos halsband!!:O

dani du har en författares förmåga

Åh tack för dessa ord! Det peppar mig verkligen! Tack!