Vart är vi? [privat roll]

Cara drog irriterat sin båge och spände den, pilarna lämnade bågen i en tät följd.
"Vi måste här ifrån" sa Cara irriterat och reste sig upp. Hon ställde sig på hästen och drog fram en handgranat som hon kastade iväg. hon såg hur skogsdungen exploderade. Loki drog upp Xantha på sin häst och de red där ifrån

Xantha blev uppdragen på hästen av Loki och ansträngde sig med hela sin kraft på att hålla sig kvar på hästen då de red därifrån. De red snabbt mot skogen i närheten för att förvirra bort soldaterna.

Cara stannade hästen när de kommit undan.
"Vad var det där?" frågade Loki och Cara log
"något jag kom över för flera år sedan" sa hon bara enkelt och tittade på Xantha
"Är du okej?" frågade hon och kände på blodet som rann

Xantha tog sig långsamt av hästen för att inte svimma och la sig på marken. Hon bara nickade åt Caras fråga och slöt ögonen för att återfå sina krafter och inte svimma. Hade hon vart sitt vanliga jag hade hon hjälpt Cara men nu gick Loki fram till henne.

"du behöver helas" sa Loki och tog bort hennes hand och såg på blodet. Hon ryckte på axlarna och tog av sig väskan. Hon tog fram ett grötomslag och lindade om såret.
"Jag klarar det" sa hon enkelt

Loki gav upp och till Xanthas förvåning började han att fixa med elden och snart brann det en fin brasa vid dem. Xantha rörde sig inte ur fläcken hon orkade inte, hon visste dock att krafterna skulle återkomma, hon hade bara användt slut på dem för tillfället.

Cara satte sig ner försiktigt. hon hade uppskattat Lokis gest men hon litade inte på att andra skulle ta hand om henne, det ville hon göra själv. Hon ville inte att någon skulle förgifta henne eller något

"Är det bra med dig?" frågar Xantha Cara och sneglade på henne från sin liggande possion på gräsmattan.

Cara tittade på Xantha
"Har varit med om värre" sa hon utan att ljuga. Hon hade haft det så mkt värre så hon skulle inte klaga

Xantha nickade och log. "Hoppas du blir bättre." säger hon vänligt och drar sig upp till sittande ställning.