Madelena Fudge [SV]

Den är ju asbra

Jättebra

braaa!

Kap 3 - En sång och en varning tillsammans

Jag satt med Sara i stora salen. Nu var det dags för hattens sång. Den är olika varje år. Jag undrade om sången visade vems sida hatten var på. I slutet av sången kom något nytt.

Så lyssna noga på min sång:
Fast jag är dömd att er sära
Jag känner oro för denna gång.
Trots att sortering är min plikt, och
Varje år på fyra hem ni delas bör
Jag undrar nu om det ej leder
Till just det slut jag fruktat för.
Å, bli faran varse, tecken tyd,
Och varning som visas av historien,
Ty vårt Hogwarts ju i fara är
Hotas utav yttre, hemska fiender igen.
Därför måste skolan nu förenas
Så att inre striden ej splittrar oss itu.
Jag har sagt er detta, varnat er...
Så sorteringen kan börja nu.

Alla klappade sin händer. Jag viskade till Sara:
"Hatten har aldrig varnat oss förut. Den tror nog på Dambledore och Harry Potter." Sara nickade.

braaa!!! men det ska väll stå Dumbledore iställe för Dambledore?

Jag tycker det är bra, men som Elma00 påpekar så ska du nog tänka lite på stavningen. Det är bra att veta hur namnen och så stavas,
t.ex. Bertie Bott's och Dumbledore.

Annars är det bra, ta't lungt!

Kap 4 - Liten tjej och två magar

En liten första års elev satte sig bredvid mig. Hon kollade ner i maten.
"Men hur är det med dig?" frågade jag.
"Alla min kompisar retar mig för att jag tror på Harry Potter."
"Kan du bevara hemligheter bra?" frågade jag och hon tittade upp på mig.
Hon nickade.
"Jag tror honom och är Cornelius Fudge dotter" viskade jag till henne.
"Jag heter Linnéa" sa hon bara sådär.
"Jag heter Madelena" svarade jag.

Jag, Sara och Linnéa pratade tillsammans och åt av maten. Jag tyckte
det var bra att Linnéa fick vänner, även om dem inte var i hennes ålder.
Till efterrätt pratade vi inte lika mycket. Jag åt som en galning. Det kändes bra
att ha "två magar". Med det menar jag att när jag ser efterrätten blir
jag hungrig på en gång. Sara tyckte det var konstigt men Linnéa verkade också
ha "två magar".

Nu var det slut och bara så ni vet var Linnéa ingen "engångs" person.

Awsome

Kap 5 - MP 3 och högar med glass

Min mage gjorde ont när jag äntligen lyckades somna.
Jag drömde att jag åkte kälke på berg med glass. Linnéa
och Sara åkte tillsammans på en kälke. Men plötsligt så
smälte snön. Jag låg i min säng och lyssnade på musik via
såna där grejer som mugglare kallar MP 3. Någon knackade
på dörren. Jag kollade upp. I rummet fanns det inga spår av
glassen. När jag öppnade dörren stod min pappa där. Han kollade
på mig.
"Madelna," sa pappa. "jag tror du vill berätta något för mig."
"Det vill jag" svarade jag på en gång. "Men hur visste du?"
"Jag är din pappa" svarade pappa som om det vore världens
lättaste sak att förstå. "Jag ska veta vad du vill."
"Okej!" sa jag. "Jag vill att du ska veta att jag tror på Harry Potter."
Pappa såg inte glad ut. Han kollade på mig på samma sätt han kollar
på människor som stör honom.
"UT!" skrek pappa. "UT UR MITT HUS!"
"Men pappa..." stönade jag.
"JAG ÄR INTE DIN PAPPA LÄNGRE!" skrek han. Tårarna rann ner
för mina kinder. "SLUTA GRÅTA! FÅ SE OM DU KAN HITTA
NÅGON SOM TAR I MOT DIG! UUUUUUUT!"

Jag vaknade och var alldeles kallsvettig. Jag ska aldrig berätta för
pappa.

Bra?

Awesome