Lyssna på ditt hjärta [SV]

Längtar tills de kommer mer! ^^

Jätte bra ♥♥

Dagen efter vaknade jag av att min katt Krumben mjauade och kloade mig i benet.
- Krumben, lägg av med det där. Jag vände mig om och puttade ner han från sängen. Han knyckte på svansen och gick ut ur rummet. Jag himlade med ögonen och muttrade:
- Suck katter...
Jag reste mig upp och klädde på mig . Borstade håret och tänderna innan jag tog väskan som jag packade dagen innan och min trollstav. Jag gick ner till sällskapsrummet..
Nere i sällskapsrummet satt Harry och Ron och snackade skit om en Slytherin elev. Direkt fick jag en flashback,
" Minns hur det var när jag var 13 år... Harry och Ron var sura på mig.. För jag hade berättat att jag gillar en person i Slytherin... De tyckte att jag svek dom som ens kunde tänka på honom.. men jag kan inte rå för mina känslor..
Det gick ett halvår innan de förlät mig.."
- MIONE!!!! Harry viftade med handen framför mitt ansikte.
Jag ryckte till.
- Va? Han såg oroligt på mig.
- Är allt okej? Jag nickade.
- Ja då. Jag tänkte förlåt. Harry tittade på mig en stund innan han nickade.
- Ska vi gå? Jag bet ihop och nickade. Vi började gå ner mot Stora Salen.
- Eller vänta, jag är inte hungrig. Gå ni, jag går till biblioteket.. Jag vände om och rusade ifrån Harry och Ron som båda tittade förvånat på varandra .
Jag tog min flykt till biblioteket. Hälsade på Madame Pince med en nick innan jag började leta bland böckerna för att tänka på annat.
Jag hatar detta. Varför är jag fortfarande kär i honom?...

Mera?

Bravo! *Ny läsare*

Yes, we/I want more

Goodie

Jag tog ut en bok ur hyllan och läste på ryggen.
Den lät intressant så jag sjönk ner i en soffa och började läsa.
- Granger!
jag lyfte blicken och såg rakt in i Draco Malfoys kalla gråa ögon.
- Vad är det Malfoy? Frågade jag osäkert när jag såg förtvivlan i hans ögon.
Han kollade sig runt innan han sa:
- Du måste hjälpa mig.. Jag spärrade upp ögonen i chock och svarade sakta och tyst:
- Med vaddå?
Han såg så förtvivlad ut. Det var sorgligt att se.
- Jag... jag.... snälla... Jag la ner boken.
- Snälla Malfoy, hur ska jag kunna hjälpa dig om du inte berättar om vad du behöver hjälp med?
Tårarna steg i hans ögon. Han vände sig om och rusade ut ur biblioteket. Jag tittade efter honom.
Jag reste mig upp och började gå mot Stora Salen.
Tankarna var helt på andra ställen. Det slutade med att jag gick in i Ginny och att vi båda ramlade ner för en trappa.
- HERREGUD förlåt Ginny. Jag reste mig upp och räckte henne handen. Hon grimaserade illa men tog den och kom på benen.
- Det är okej, men vad tusan var du?
Jag ryckte på axlarna.
- I tankar. Förlåt.
- Jo tack det märkte jag.. Ginny flinade.
- Tänkte du på en kille? Fortsatt hon. Jag skakade snabbt på huvudet.
- Nej förlåt! Hon log.
- Det är okej! Ska du ner till Stora Salen? Jag nickade. Hon log och fortsatt.
- Jag med. Kom så går vi.
Vi började gå tillsammans ner till Stora Salen. Denna gången gick vi nedför trappan istället för att ramla

Mera?

Absolut! Du skriver jättebra

Bravisimo

Jag fortsatt att fundera över Malfoys märkliga beetende i biblioteket.. Jag fattade inte men jag hade sett en annan Malfoy. En som hade känslor. Som såg ledsen ut. Som nästan grät.. Någon en Malfoy aldrig gör enligt dom.
- Mione, snälla berätta. Vad tänker du på? Ron tittade förtvivlat på mig där vi satt nere vid sjön efter dagens lektioner.
Jag vände blicken till Harry som kollade mer oroligt på mig.
- Jag lovar, det är inget speciellt! Jag behöver bara få tänka. Ron suckade.
- Just det.. Du litar inte på oss.
Jag reste mig upp och spände blicken i honom.
- Du är så omogen Ronald! Jag rusade iväg från sjön upp mot slottet medans tårarna steg i mina ögon. I trapporna mot sjunde våningen stötte jag ihop med någon som gjorde att jag ramlade baklänges och gjorde en baklängeskullerbyta. Jag MÅSTE sluta tänka nu.. Det gör lite för ont att ramla 2 gånger i en trappa på samma dag.
- Granger, förlåt. Jag såg dig inte. Jag öppnade ögonen där jag låg en trappavsatt ner.
- Det är lugnt Malfoy. Han gick snabbt ner för trappan och räckte fram handen.
- Här jag hjälper dig. Jag tittade på hans hand, sen på honom, sen på handen igen innan jag tveksamt tog den och han drog upp mig på benen.
- Hur känns det? Han tittade oroligt på mig. Jag kände efter.
- Aj.. Mumlade jag och höll mig för knät. Han såg tveksam ut.
- Är det brutet? Jag skakade bestämt på huvudet.
- Nej. Det fick sig bara en smäll. Jag lovar! Tillade jag när han såg rädd ut.
Han nickade sakta.
- Förlåt iallafall Hermi- Granger. Det var inte meningen. Jag log försiktigt.
- Det är okej Malfoy.
Han nickade, tänkte säga något men avbröt och gick. Jag tittade efter han en stund innan jag gick/ haltade upp till Gryffindortornet. Okej Malfoy har förändras. Men varför?.

Tihi mer?