Rollspel

Jag drog på min Hogwarts klädnad.
- Jag vill bli vänn med dig... Sa jag.
- Jag heter Diana sa Diana.
- Jag heter Katrin sa jag.
- Hoppas vi kommer i samma elevhem sa jag.
Sen gick vi ut ur tåget.

Jag tittade på Katrin och tänkte på vad hon hade sagt "Hoppas vi kommer i samma elevhem".
Tänk om jag skulle komma i Hufflepuff.. Tänk vad pappa skulle sagt, skulle han någonsin titta på mig igen? Jag ryckte bort tanken. Varför skulle jag, Diana Malfoy komma i hufflepuff? Jag skrattade åt tanken.
-FÖRSTA ÅR ELEVER HIT! hördes en röst.

En enorm man som var minst 3 meter lång med nästan hela ansiktet täckt i grått hår stog utanför tåget. Jag och Diana gick till honom.
- Är det du som är Hagrid? Sa en liten klen pojke med kol svart hår.
- Japp brummade Hagrid.
- Så du va nära vän med Harry Potter.
- Nu räcker det med frågor! Följ mej! Ropade Hagrid.
Vi gick till en sjö där det fanns ett tiotal båtar.
- Högst 5 i varje båt! Ropade Hagrid.
Jag, Diana satte oss i en båt det kom 3 pojkar också som såg luriga ut.
- Nu åker vi! Ropade Hagrid.

Efter ett tag var vi framma vid slottet.
-Kom här! sa en kvinna med håret i en hård knut, och hon såg sträng ut. Alla följde efter henne. Hon öppnade dörred till matsalen.

- Välkomna till Hogwarts sa kvinnan.
- Mitt namn är madam Hooch.
Hon ledde oss in i ett litet rum.
- Bäst att ni fixar till er så gott ni kan innan sortering sermonin. Vissa gjorde ingenting vissa försökte platta till sitt hår eller sin lugg.
- Kom nu knuffas inte! Madam Hooch hade kommit tillbaks. Alla följde efter henne in till en enorm sal. Taket såg ut som om det inte var tak där men det regna men inget vatten kom in.
- Ställ er på ett led sa hon. Alla gjorde som hon sa.
Framfrö ledet var det en pall med en gammal lappad hatt.

Jag blev nervösare och nervösare medans tiden gick tillslut så var det katrins tur. Det tog inte lång tid innan man hörde hatten ropa "Huffelpuff"
Det var synd tänkte jag för mig själv, det hade varigt roligt om hon hade komigt i Slytherin tillsamans med mig.
-DIANA MALFOY! Ropade madam Hooch.
Jag gick fram och tog på mig hatten. Det tog lång tid innan hitten tillslut sa, HUFFELPUFF!
Huffelpuff? HUFFELPUFF!? Detta kunde bara inte stämma! Jag tittade på Ossian, han tittade inte på mig, jag var en förädare

Jag sprang till Hufflepuff bordet med glädjetårar i ögonen. Alla applåderade.
- Diana Malfoy ropade madam Hooch.
Mitt hjärta dunkade av förväntan när Diana tog på sig hatten.
- Hufflepuff! Ropade hatten.
Mitt hjärta gjorde en volt av glädje. Men Diana såg inte glad ut? Hon tittade på nån som satt vid Slytherin bordet. Hon gick sakta till Hufflepuffarnas bord. Folk applåderade också för henne med tystare för man såg att hon var ledsen.
- Vad är det viskade jag när sermonin var klar.
- Ja.. jag är en förädare.. sa Diana.
- Skämtar du Hufflepuff är bäst! sa jag nu lite högre.
- Vi är godhjärtade, i härdiga, lojala och rättvisa.
Diana log snett.
- Me.. men alla i min familj har alltid kommit till Slytherin dom tycker att jag är en förädare.
- Äch dina föräldrar ska vara stolta! DU ska vara stolt.

Jag tittade inte på Katrin. Stolt? Skulle min familj vara stolt för en Huffelpuff elev? Jag tänkte på Ossian, min bror som varigt som min bästa vän som aldrig mer skulle prata med mig!
Dom sista eleverna blev indelade i sina elevhem och maten kom upp på talrikarna. Men jag åt inget.

Diana såg fortfarande ledsen ut. då reste sig en stotlig dam som satt i en stor tron liknande stol som jag inte hade märkt.
- Välkomna tillbaks till Hogwarts och välkomna hit första års eleverna. Jag ska bara säga ett par ord innan ni kan hugga in på den underbara maten. Jo att att vår gamla lärare i Trolldoms historia Proffesor Binns har slutat så vi har en ny lärare i Trolldoms historia. Proffesor Wipil.
*Alla applåderade*
Maten kom plötsligt upp. Plötsligt upptäckte jag hur hungrig jag var. Jag tog min favorit potatisgratén och en gryta med sånt där fallfärdigt kött i. Diana åt inget.

-Jag går nu, sa jag till Katrin.
Katrin såg besviken ut men nickade bara. Det var inte förren jag kommit ut ur matsalen jag kom på att jag inte visste var huffelpuffs sällskapsrum var, Ossian hade förklarat in i den minsta detalj hur man skulle ta sig in i slytherins sällskapsrum. Jag suckade och satte mig på en stol utanför matsalen och väntade på Katrin skulle äta färdigt som säkert visste var huffelpuffs sällskaprum var.