Den bortbrända (SV)

ÅÅåå, det är så kul att läsa se det från någon helt annans perspektiv och se hur Bellatrix var som barn ^^ beskrivande och bra!

den äger ju. du jätte duktig på att skriva

Kapitel 4
Gail visade sig snabbt vara en rolig och pratsam tjej, tillskillnad från sin tvillingbror som satt tyst i sitt hörn och tittade ut genom fönstret. Hon hade svart, kortklippt hår, men blå ögon. Hon hade tunna läppar och smala ögonbryn. Jag minns hennes ansikte väl, och än en gång är mitt minne inget att klaga på. Jag kände mig trygg med henne, något jag sällan gjorde med folk i min egen ålder på den tiden.
”Så, vilket elevhem hoppas du hamna i? ” sa hon som om det vore den enklaste saken i världen. Och det var nog då, jag började förstå att min familj inte var som andra. Att det i andra familjer var en välsignelse, att barnen fick gå på Hogwarts över huvud taget. Även om jag inte tänkte igenom allt detta då, var det här en av alla de ledtrådar jag skulle få om det. Att familjen Black inte var som andra.
”Jag vet inte” sa jag. Hon höjde ett ögonbryn, på det sett, som det skulle visa sig, hon gjorde mycket ofta när hon förstod att jag inte sa hela sanningen. ”Eller, jag menar, eh, Slytherin?” Osäker som jag var, betydde detta ungefär; ”Jag har ingen aning, sluta pressa mig. Gillar du Slytherin, eller tycker du de är idioter?”
”Aha. Jag vet faktiskt inte riktigt själv. Eller, mina föräldrar gick båda i Hufflepuff och alla kusinerna med. Det känns liksom förutbestämt att samma sak kommer hända mig. Fast ändå tror jag inte de skulle tycka det var något fel om jag hamnade i ett annat elevhem...” hon rodnade.
”Min familj skulle det.” jag såg ner på mina skor. ”Alla i familjen Black hamnar i Slytherin” Långsamt började vi öppna oss för varandra. Jag berättade om ”reglerna” för att vara en Black. Hon berättade föräldrar som gick hemifrån tidigt på morgonen och kom hem sent, om hur det kändes att aldrig bli riktigt sedd. Utan att vi märkte det började Simon iaktta oss, till sist stirrade han på oss.
”Har ni träffats innan, eller?” sa han undrande. Vi började skratta, såg varandra i ögonen och blev tysta.
”hej” sa jag.
”hej” sa hon.

jätte bra ^^
*bevakar*

Posta mer! Den var ju bra!