rollspel ninja linnlovegood och AlexZz

vi örjade gå mot svrta sjön jag tänkte på föra uppdraget där och hur börjat vårt först uppdrag och hur rubins insegel bröts för första gången allt hade ändrats

Kitsune börjar tvivla på om de verkligen behövs här fortfarande men Jiman är den som ställer frågan.
"Är ni säkra på att ni fortfarande har ett behov av hjälp från lövgömman?" Frågar han dem.

jag svarade nej men det var inte vi som bad ni kom bara och bärjade hjälpa oss vi i fågelgömman klarar oss vi är ju ändå ninjor från alla gömmor städer och länder

"Vi fick order av lövgömmans ledare." Säger Haru. "Eftersom ni klarar er ger vi oss av. Trevligt att jobba tillsammans." Fortsätter Haru och Kitsune nickar. Sedan försvinner de tre upp i träden och i riktning mot lövgömman.

^jag ser hur dom försvinner och tänker att det är skumt vem gav dom uppdraget jag frågar sebe om han vet nåt vilket han inte gör när jag frågar rubin säger hon "det finns dom som samlar på blods arv till den perfekta krigaren och i vår by finns alla blods arv från grundarna "

Kitsune får springa på marken efter ett tag. Hennes chakra system var fortfarande inte i balans, på riktigt. Haru och Jiman ignorerar henne. Som vanligt. Fast hon undrar ändå vem och varför de skickade dem.

jag tänkte på det rubin sagt och skrev ett meddelande åt kitsune att vi skulle mötas vid svart sjön jag skikade lily och började breta "rubin du har ett blods arv ett monster typ pojkens föräldrar med mamman och sonen (sonen blev inte kidnappad) kan se in i fram tiden och pappan har vitöga dom vill ha en super krigare så dom kan styra värden med alla blods arv i ett"

Kitsune blir ganska förvånad när hon ser Linns fågel. Kitsune läser meddelandet och överväger att gå tillbaka till byn iallafall. Hon suckar.
"Haru! Jiman!" Ropar hon och de båda landar mjukt på vardera sida om henne.
"Vad?" Frågar Haru och Jiman exakt samtidigt.
"Ska vi gå tillbaka?" Undrar hon och visar upp meddelandet. Jiman nickar genast, fast Haru tvekar.
"Vi måste nog berätta för byn att vi är okej, vem vet det kanske hänt något under tiden vi varit borta!" Säger Haru. Kitsune ger honom en utmanande blick.
"Visst Haru. Du kan sticka tillbaka och se om allt står rätt till. Det är ju det du brukar göra." Konstaterar hon smått elakt och Haru hajar till.
"Kanske..." svarar han och Kitsune börjar målmedvetet springa mot svartsjön.

när dom kommer rabblar jag upp alt i en gång till och sebe ser på mej med en blick sen kommer jag på "ni vet inget om vår by jag måste nog förklara för att ni ska fatta det" "vår by skapades av 10 ninjor med blods arv dom ville fly från sin by där alla tyckte dom var monster det är fågel gömman men dom förrådde inte sin by för det så vi har alla våra förfäders band min och sebes var ljud ninjor men rubins var från lövgömman ni ni har nog inte sett hennes band men jag berättar nu ja efter ett tag började utstöta koma hit med spå vi blev en by namnet kommer i från att en av dom som startade byn kunde höra melodier som ord och fåglarna visade platsen på det sättet"

"Fin historia." Säger Kitsune.
"Ja, du skulle kunna platsa här du också, Kitsune." Säger Haru irriterat åt henne men Kitsune ignorerar honom.
"Så, hur kan vi vara till hjälp?" Undrar hon istället.