Det sista året på Hogwarts =D

Det var nästan skrattretande vilken skev bild som Gemma fick i huvudet av Bellatrix som en riktig mamma. Gemma kände bara Bellatrix som den elaka häxan som stod Voldemort närmast. Den som mördade åt sin herre till höger och vänster utan att blinka. Den som otroligt många fruktande, men även ville se i graven.
Men så hade denna häxan en dotter. Kunde det verkligen vara så att Bellatrix hade moderskänslor? Men varför hade hon då tvingat in Alex i dödsätargänget?

Eleverna tystnade och Ginny såg på klockan. "Bäst vi slutar här, vi vill inte att syskonen ska få tag på oss." sa hon och alla ställde sig upp och började i grupper försvinna ut ur rummet.

Hannah anslöt sig till Gemma när alla började gå mot dörren, och strax bakom henne gick Susan. Gemma visste inte riktigt vad hon skulle tycka. Visst var det trevligt om Hannah ville vara hennes vän, men det kändes också så konstigt efter alla år i ensamhet.
- Tack för idag! Vi syns i morgon, hojtade Gemma till Alex över sorlet som hade uppkommit när alla började prata med varandra igen.
De tre tjejerna ställde sig i kön som bildades vid utgången eftersom alla inte kunde storma ut på samma gång.

"Hej då" log Alex och vände sig om när hon kännde att Neville stod bakom henne.
"Hej älskling, tack för lektionen." ler han och kysser henne mjukt. Ett par förstaårskillar busvisslar, vilket gör att Alex fortsätter kyssen, länge länge.
Hon flinar glatt och de ställer sig i kön ut.

De flesta vänder sig om när de hör busvisslingarna, men när de får se att det bara är några omogna förstaårare som hejjar på Neville och Alex skrattar de lite för sig själva och återgår till att vänta.
Efter några minuter är det Gemmas, Hannahs och Susans tur att få gå ut. De smiter snabbt genom korridoren och stannar upp för att höra om det kommer någon. Det är tyst så de fortsätter sin väg tillbaka till uppehållsrummet. Ingen säger någonting så de inte ska bli upptäckta.
När de kommer till Entréhallen stöter de på ett farthinder... Peaves flyter i höjd med kristallkronan och nynnar falskt på någon sång. Tjejerna tittar missmodigt på varandra och stannar kvar i skuggan av en stor staty.

Fler försvinner och Neville och Alex är de sista. Snabbt går de till entrehallen där nu en hel klunga av elever står.
"Varför står ni här?, gå." säger Alex och ser inte Peevs flygande gestalt framför dem.

Gemma ser hur Peaves rycker till och slutar nynna när han hör Alex. Han vänder sig om i luften hit och dit. Tydligen ser han inte dem där de står, men ett hemskt flin spricker upp i hans genomskinliga ansikte.
- Åhå! Vi har elever som bryter mot reglerna! kacklar han förnöjt. - Vem ska jag kalla på? Mr. Filch? Syskonen Carrow? Eller Rektor Snape?
Medans Peaves sa namnen räknade han dem på sina genomskinliga fingrar.
- Eller varför inte hela skolan!? vrålande han plötsligt.
Gemma och många med henne drog hastigt efter andan och hon kände hur hon blev stel som en pinne. Vad skulle de göra nu!?

"Spring" skrek Alex. Fast hon kunde lista ut att inte många skulle klara sig. Knappast Gryffindorarna eller Ravenclawarna. De hade långt till sina sällskapsrum. Möjligen Hufflarna och hon sjölv, de hade ju i källaren.

Alex behövde inte skrika två gånger utan som på en signal utbröt panik i den skuggiga korridoren. Alla började springa åt olika håll och krockade med varandra.
Gemma tog ett hårt tag i Hannahs arm och skyndade hastigt igenom entréhallen. Hon slängde en hastig blick över sin axel och såg att Alex och resten av de från Hufflepuff var strax bakom dem, alla de andra var på väg upp för trapporna.
Nere i källarkorridoren såg det tomt ut så det var fritt fram till både Slytherins och Hufflepuffs elevhem som låg i varsin ände av korridoren.
Gemma och Hannah rusade åt höger så fort de bara orkade. På våningen ovanför hördes också springande steg och upprörda röster. Flämtande kom de fram till ingången och väste fram lösenordet.
- Gå! manade Gemma på Hannah när dörren öppnades.
Gemma stod och höll dörren åt de andra som kom springandes strax bakom. Precis innan hon själv smet in såg hon en sista skymt av Alex som stod längst bort i andra änden av korridoren.

Alex vinkade till Gemma och styrde stegen lungt mot fängelsehålorna. Hon visste att skulle hon finnas springandes skulle hon bli upptäckt.
Men och andra sidan tänkte hon ta hjälp av sin moders makt.
Hon ser Crab och Goyle blockera dörren.
"Flytta på er." sa Alext vasst och höjde sin stav. De tänkte först protestera men insåg sedan vem de hade at göra med.