rollspel femte året.

"Nej, det är inte ditt fel", sa Cassandra snabbt. Hon ville inte bli ovän med Samantha nu när hon hade börjat känna henne. "Det bara är så", sa hon och log.

Lilly går i skolans korridor och ser en tjej längre fram. Hon undrar vem det kan vara.
"Jag undrar vad hon heter. Röd håriga brukar ha ett fint namn" Tänkte Lilly. Hon gick fram till den röd håriga tjejen.
"Hej, vad är ditt namn?" Frågade Lilly
"Hej, mitt namn är Sara. Vad är ditt?" Svarade Sara
"Mitt namn är Lilly" Sa Lilly

Samantha log tillbaka. Men inombords kände hon " varför sa jag så? Jag har ju aldrig vetat hur det känns med något liknande." Istället frågade Samantha " vem bor hon med?"

"Öh...", sa Cassandra och kände hur hjärtat bultade hår i bröstet. "Hon bor... Hon bor bara med mig"

Samantha var på väg att säga något. Men istället kände hon skam. Honförsökte titta på Cassandra och säga något, men chocken blev för mycket. Samantha sprang iväg till Ravenclaws uppehållsrum, kastade sig i sängen och lät tårarna rinna.

Cassandra såg efter Samantha som sprang iväg. Hon hindrade henne inte. Hon var van vid att folk sprang iväg från henne. Hon tittade ner i det kalla golvet och kände tårarna bränna innanför ögonlocken. Hon hade fått en vän som hon nu aldrig skulle vara med igen. Hon suckade och gick in i Stora Salen.

Angel vaknar av en dörr som smälls igen, Pomfreys dörr. Angel beslutar sig för att hennes arm är bra och det är lugnt att gå därifrån. Tyst som en mus sätter hon på sig sina kläder, som på ett mystiskt sätt ersatts med hennes pyjamas, och smyger tyst ut genom dörren. Den gnisslar svagt men Angel antar att Pomfrey inte kan höra något innan hon går med rask takt iväg till stora salen. När hon kommer dit ser hon Cassandra nästan genast...

Samantha stirrade upp i taket. Varför hade hon sumpat en vän? Bara för att hon var så tanklös ..

Cassandra petade i maten medan hon tänkte på Angel, Samantha, Sara och den mystiske killen hon hade sprungit på. Alla de som hon trodde skulle bli hennes vänner. Hon ville så gärna ha Oktavia nära sig nu.

Angel funderar en kort stund på om hon ska äta idag. Hon rycker på axlarna och går fram mot Gryffindors bord, eller rättare sagt bakom Cassandra. Ett par arga och skrämda blickar följer henne från förstaårseleverna. Angel lägger snabbt händerna på Cassandras axlar.
"Hej!" Säger hon med stark röst.