I Will Always Love You (roooolspeeel)

Kiara försökte att unvika Damons blick, det gick sådär.
"Var är de någonstans?" frågade hon otåligt och märkte med ens hur lik Minnie hon lät.

Damon vände blicken bakåt och fick genast syn på någon. Utan att tänka sig för släppte han Kiaras hand och började gå tillbaka, han såg att det var Jacob.
"Jacob?"sade Damon.

Kiara vände sig om mot Damon när han vände sig om. Hon tittad runt, och då såg hon honom, Jakob.

((Haha! I'm back 8D så vi är i förbjudna skogen? Awesome... :3))

Hannah håller sig i skuggan tills huvudvärken släpper. Hon är fortfarande inte säker på om det dunkla ljuset är solljus eller månljus och hon tänker inte testa. Hon håller sig i skuggorna. Hon förstår inte riktigt. Varför har hon hamnat i Förbjudna skogen? Bara några kanske hundratal meter från skolan kanske det är längre. Men det känns inte så långt i vampyrhastighet. Hon stannar till då hon hör någon säga ett namn.
"Jacob?" Men Hannah hör att det är killen, Damon heter han ungefär. Hannah lägger ingen större vikt vid namn och ansikten eftersom hon sett så otroligt många. Hannah ställer sig i skuggan av ett träd och väntar på att någon ska upptäcka henne.

"Men om du är där, då borde inte Slytherin-flickan vara i närheten." Precis när Kiara sagt fädigt meningen ser hon en fot. Hon går närmare och ser att hon står bakom trädet.
"Hej."

Jacob såg på personerna som hade sett honom, Damon och en annan tjej.
"Öh... Hej", sa han och svalde nervöst. "Så ni har också hamnat här?"

Kiara vände sig mot Jakob.
"Ja, Vi hörde något ljud, och sedan kom vi hit." sa hon snabbt. "Ni då?"

"Hallo." Svarar Hannah på tyska och höjer ena handen. "Kan någon med bra syn se om det är natt eller dag?" Frågar hon sedan och hoppas på natt. Annars är hon ganska död. "Mina glasögon fungerar inte som de ska." Förklarar hon sedan och knackar på fuskglasen i glasögonen.

"Eh..."det är natt", svarade Damon och tittade på tjejen som han aldrig uppfattat namnet på. "Vad heter du?"

Jacob fnös.
"Det var knappast något ljud", sa han och himlade med ögonen. "Jag menar, jag tycker det mer var något slags oväsen"