Tillbaka slängda i tiden (Rollspel)

Sjukhuset visade sig vara bara tre kvarter ifrån herrgården. De rusade in i den stora byggnaden fram till något som liknade en reception. Ellen slängde sina händer på bordet. Receptionisten tittade förskräckt upp.
"I vilket rum finns John Viper? Var? Svara, kvinna!", röt Ellen.
"Rum 21", sa kvinnan hastigt och tittade ner i sina papper. Ellen tittade på Caroline och nickade.

Dem började springa dit och kvinnan ropade efter dem
"Spring inte!!"
"Det skiter jag i det handlar om liv och död här" ropade Caroline tillbaka.

Ellen rusade. Det var kort väg till rum 23. När de var framme ryckte Ellen i dörrhandtaget. Låst. Hon knackade hårt på dörren.

"Nu sticker jag och letar på någon som kan hjälpa honom. Och gud nåde er om ni låter honom dö." Säger Roxanne hotfullt tar Jasons värja och spänner fast den på sin egen midja och gömmer håret i hanns hatt. Man klarar sig bättre som man, det har hon bittert konstaterat. "Miss" säger en av läkarna och försöker hindra henne. "Försvinn, jag har gått på fäktning." fräser hon, vilket var sant dock i hennes tid. Hon springer ut och stöter ihop med Caroline och Ellen och far bakåt av krocken.

Aurora frågar till slut en förbipasserande om vägen och får ett rumsnummer. Hon går genast dit. Där ser hon Ellen, Caroline och Roxanne.

Ellen knackade en gång till, sedan lutade hon sig, alldeles svettig, mot väggen. Tänk om han redan var död? Ellen kastade en orolig blick på Caroline och lade armarna i kors.

(Är alla utanför dörren nu eller? xD )

"Roxanne! Vad har hänt? Är han faktiskt döende?", frågade Ellen oroligt och tog tag i Roxannes senare. Hon hade manskläder nu, som Ellen var van att se henne klädd.

(Måste logga )

Roxanne ser på dem och nickar "Ja, han är döende." säger hon frustrerat och ser på dem. "Jag tänker söka upp någon med vett, nån klok gammal gumma eller häxa eller något liknande." säger hon. "De här läkarna kan ju inget." fnyser hon irreterat och går ut genom dörren.

(Hahah skrev lite fel men alla är utanför dörren va??)