Privat Rollspel

Lust fnyser åt de faktum att de hade varit enklare att gå fram och mörda honom. Hon försökte brottas med hennes medvetande men medevetnandet förlorade och hon fick smyga!

"Lust. Idiotiskt." Jason blängde på henne och vände sig till de följande demonerna.
"Jag tänker inte ge er någon förbannad fri vilja. Så vad ni gör här vet jag inte." Jason vände sig till Lust.
"Särskilt inte den idiotiska slampan."

Wrath ser hur hans äldsta syster kokar av ilska över kommentaren från hans systerson och hennes son. Han skrattar lite för sig själv över det faktum att detta kommer att bli en rejäl fight. Både för att Lust är den starkaste, för att hon inte kan döda sin son och för att mitt i allt detta är Odium inblandad. Han känner hur hans element, vrede, flödar runt i luften.

Odette flinar mot sin syster-dyster och överväger att förstöra för henne, eller göra det värre. Åh! Det kan hon göra! Göra det hela värre. Fast det förstås skulle inte Sloth också komma?
"Ey, Michael, känner du av någon mer demon i närheten?" Frågar Odette som är säker på att den idiotiska lata saken inte orkat ta sig ända hit riktigt nu.
"Ehm... Ja. Men han är på väg hit." Svarar Michael.
"Really?" Svarar Odette skeptiskt eller ironiskt hur man än tolkar det. "Gluttony, du kan leka med... uh... Mister Mikael ett tag!" Säger Odette och knuffar fram Mikael innan hon själv försvinner ut genom fönstret. Sloth har ju trots allt en tendens att vara allmänt ovanlig.

Lust fräste åt sin son.
"Tyst människa, innan ditt liv blir värre än det faktiskt är."

Jason log mot sin mor.
"Jag tycker att mitt liv är alldeles utmärkt! Om ni fina,rar,snäll och idiotiskt osmarta" han slängde en blick på Gluttony och en liten snabb på tvillingarna "kunde försvinna ur mitt liv!"

Odette klättrar upp på taket och blåser ur det korpsvarta håret ur hennes ögon och suckar. Jäkla naturkrafter som bara finns till för att förstöra för henne. Hon svingar sig upp på taket i en lätt rörelse och knäcker handleden på kuppen. Men det är lugnt. Den läker, någon gång. Snart iallafall. Hon spejar med ögonen och letar efter sin bror.
"Kom igen, visa dig då." Mumlar hon irriterat. Sloth är lat, stark som in i helvete, lustigt ordval, och helt jäkla IQ-befriad. Det perfekta vapnet eller det perfekta verktyget.

"Dras Odette också under samma kam då?" Frågar Pride genast när Jason säger den roande meningen.

"Nej. Det gör hon inte, för hon är bunden till mig. Men ju fler som försvinner, desto bättre." Jason fräste åt demonerna.

"Det enda sättet för oss att försvinna härifrån är när uppdraget är slutfört eller att ordern dras tillbaka." Svarar Pride belevat och struntar i blickarna som bränner i hans rygg när tvillingarna, och antagligen hans andra syskon, blänger på honom.

"Kom igen då, Sloth. Visa dig." Fortsätter Odette mumlar och går runt på taket, fram och tillbaka och är ordentligt otålig. Sedan pressas hon plötsligt mot marken och hennes fragila mänskliga nacke knäcks när hon trycks ned i taket av den starke demonen. Smärtan är uthärdlig men helandet kommer ju ta sin lilla stund och demonen som har sin enorma näve runt hennes hals brinner av svart eld. Han vill inte vara här, det syns i hans mint 200 ögonpar som blickar ned på henne samtidigt och hennes hånflin tittar tillbaka på henne i de glödande röda ögonen.
"Hej, bror min." Får hon fram när nacken satt ihop sig någorlunda eftersom Sloth släppt hennes nacke och förvandlat sig till sitt välklädda, mänskliga jag igen. Vad hade korkskallen för sig i sin förra livstid? Säg inte att han gick och blev någorlunda smart. Sloth är för lat för något sådant.

"Syster-dyster." Flinar Sloth tillbaka och betraktar sin syster iskallt när hon mödosamt reser sig från taket. Det var länge sedan han var här, men han känner igen stället. Men det var mer neon, drinkar och jazz på den tiden. Han ser hur Odette försvinner från taket och suckar. Han vill inte ner dit, han orkar inte. Men han följer efter ändå, han har några gåsar oplockade med sina syskon som han inte glömt i första taget.

"Oj, då har ni ett problem. Och Ordern i lyder exakt?"

Wrath tittar sig omkring. Han känner närvaron av ännu en av hans bröder och kyla kryper sig upp för ryggraden. Inte bra.

"Ner." Säger Odette irriterat till ängeln när hon kommer in genom fönstret och knuffar undan Mikael från fönstret innan Sloth kommer in efter henne. Mikael backar genast undan, vad har han för val? Sloth är inte precis känd för att tänka efter innan han handlar.

"Ordern lyder att vi inte ska komma tillbaka förrän din puls slutar slå. Och jag måste alltså jobba innan jag kan komma tillbaka till min håla." Säger Sloth kallt som svar på frågan som troligen inte ställts till honom iallafall. Men till skillnad från sina 7 andra syskon har han inte förpliktelser mot annan än sin fader som ändå kommer leta upp dem alla när han kan. "Och jag vill tillbaka till min håla." Flinar Sloth elakt.

Jason känner hur något växer inom honom. Kyla sprider sig och rädslan slår rot.
"Så.. Allt ni vill är att få död på mig? Och eftersom inte någon av de starka systrarna kan göra det, vem står på tur?" Jason backade undan, drog med sig Mikael mot dörren och höll blicken stadigt fäst på de återstående demonerna.

"Eftersom mina irriterande syskon tydligen inte kan göra det, blir det nog jag." Säger Sloth men räknar inte med att bli pressad mot väggen av en rasande Odium. Han hade glömt hur lätt det var för människor att knäcka nacken.

"Och vad i helsike tror du att du ska göra, Sloth?" Frågar Odette ilsket. Hon har nog låtit det uns, eller ganska mycket, vrede inom henne ta överhanden just nu, men man märker på henne att man inte vill bråka med henne just nu och den nu lealösa demonen faller till golvet med hånflinet fast på läpparna. "Jag lovar dig, käre broder att om jag så mycket får höra att du försökt bryta hans nacke kommer jag göra varenda, jäkla, sekund i helvetet till ett himmelrike för dig, för när du är här på jorden kommer jag viga mitt eviga liv till att försätta dig i så mycket arbete att du aldrig kommer kunna vila igen. Uppfattat?" Säger Odette med glödande röda ögon. "Och vad håller ni två på med?" Säger hon sedan i riktning mot Jason och Mikael. "Ett förslag vore att dra härifrån, Sloths nacke kommer antingen att reparera sig eller så kommer han förvandla sig till demon. Båda två kommer innebära enorm smärta för någon av er." Säger hon neutralt.