Privat mellan Ripadal och JustMe!

Isis tittade på henne och sa.
- Jag kanske inte gillade dig så mycket Tristan.
Men du har alltid varit annorlunda och jag gillar dig faktiskt.

Tristan suckade.
- Jag är väl inte annorlunda ? Frågade han lite sårat.

Isis tittade på honom och sa.
- Jag menar att du inte är som de andra killarna.
De försöker komma åt mig bara för att jag är vacker.
Ja, de tycker då i alla fall.
Men du verkar inte så.

Tristan ryckte på axlarna och såg på Isis.
- Jag bryr mig väl inte om hur du ser ut ?

Isis tittade på honom och sa.
- Det är därför du är anorlunda.
Annorlunda på det bättre sättet.
Alltså du är som en kille ska vara med andra ord.
Inte för på eller något sådant.

Tristan såg oförstående på Isis. Han var väl inte så annorlunda ?

Isis tittade på honom och sa.
- Jag vill inte lämna dig Tristan, du betyder för mycket för mig.

- Men du får ju vänner hur lätt som hälst ? Säger Tristan och lyfter på ena ögonbrynet.

Isis tittade på honom och sa.
- Nej tristan, knappt någon tjej vara vän med mig på grund av att jag drar åt mig killar.
Jag vill inte fara till någon annan del av världen där du inte finns.

Hon började gråta och drog ihop benen mot sig.

Tristan satte sig brevid Isis och lade armarna om henne.