Dragonfliers

((Jack Axelon det där är spam.))

---

Framstår jag som ett creep? Min ff:http://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=41038

---

Jag ser när Ellen tar upp den där tunga saken. Jag undrar snabbt om hon kommer kunna kasta den. Men istället för att bara glo så tar jag upp en till knig, jag kastar och den träffar precis i mitten.

Ellen log osäkert. Hon visste att hon var stark, men hon hade ingen aning om hur tung en stridsyxa var. Hon tog tag i skaftet och lyfte. Den flyttade sig inte en centimeter från marken. Douglas började skratta och Ellen vände sig ilsket om.
"Det är omöjligt att den är sådär tung! Vad är fel på den?", fräste hon.
"Skyddet av stål är fortfarande på", sa Douglas enkelt och pekade på en blänkande, slät stålyta nere vid bladet. Ellen nickade dumt och gick fram. När hon sökte lite hittade hon en knapp, som hon försökte trycka på. Den rubbade sig inte. Med hela knytnäven tryckte hon in den och stålskyddet föll av. Chockad hoppade Ellen undan för att rädda sina fötter. Sedan tittade hon på det vassa, livsfarliga bladet som hade varit skyddat av stålet.
Ellen tog tag i skaftet.

Jag skrattar för mig själv. Ellen klanntade sig inför den där snyggingen, haha jag är välldigt glad för att det där inte var jag. "Jag skulle inte skratta om jag vore du, det lönar sig aldrig" hör jag i huvudet. "Jaja.." viskar jag.

Ellen tog ett kraftigt tag om skaftet och svingade yxan. Armarna värkte av prestationen, men hon kunde svinga den. Med en kraftansträngning kastade hon den i en vid båge och med ett hårt klang träffade den dockan av stål. Hon flämtade tungt, men var stolt över att kunna hantera en yxa.
"Inte dåligt för en nybörjare. Verkligen inte dåligt", sa Douglas, märkbart förvånad. "Men du måste träna upp styrkan i armarna. Du måste bli biffigare."

Jag kunnde knappt hålla mig för skratt. Det där var det roligaste jag någonsin sätt.

((Okej sorry för att jag inte skrivit. Har fantasi torka...))

Jag kastar knivar på knivar och upptäcker att jag inte kan missa mitt mål.