Eragon [Privat rollspel]

Skuggan slår till henne i huvudet så att hon svimmar.

Jag lyckades äntlien lyssna på Angelas och Murtaghs plan. Jag tycker inte om den, för en dela av den går ut på att jag ska förklä mig till min hatade bror, men jag har ingen bättre idé, så jag gick med på det.

När hon vaknar igen ligger hon bunden på marken. Hon har en trasa i munnen.

Vi tog oss så snabbt som möjligt till det ställe där vi förmodar att skuggorna kommer ta Aily och Alex, och nu börjar vi närma oss tillräckligt för att kunna förklä mig.

"Dom kommer alla sex" säger Aureus.
"Kan du försöka hindra dom?"
"Ja"

Aureus försöker fortfarande hindra oss, men det finns ingen chans. Inte ens en drake kan bryta dvärgarnas envishet. De två människorna och drakarna hjälps åt med att klä ut mig. De övertalar mig med mycket möda att ta på mig något som håller in magen lite, för min Werm var smalare än jag, de färgar mitt hår svart och med trollkraft och olika örter och lerlager bygger de om mitt ansikte till en form som mer och mer liknar min brors.

"Jag misslyckades" säger Aureus.

Till slut ser jag helt ut som min bror. Vi har gång på gång gått igenom planen och det vi vet om Werm för att inget ska gå fel.

Aily blundar.

Tillochmed kläderna har blivit färgade, och vi slet sönder mina kläder och lade några grenar och löv i hår och skägg för att det skulle se ut som om jag har vandrat runt länge. Jag går in till den förfallna borgen som det går rykten om att några märkliga och vildsinta dvärgar som har blivit utstötta håller hus. Det är här vi hoppas att de håller fast Ailys föräldrar, och om så är fallet så kommer de troligen föra hit Aily och Alex också. Dvärgarna hälsar mig välkomna, så de verkar känna Werm.