PRS Medi och Emma07 Vampire

Matthew hade aldrig trott att han skulle känna så otroligt mycket för någon igen, men hon.. Hon var som i en klass för sig.
"Ja?", viskade han tillbaks.

"Gör det ont?" Hon smekte hans hals.
"Att bli biten menar jag." Hon log svagt medan hon såg in i hans ögon.

Matthew lyssnade tyst, rynkade pannan när han först misstolkade det hon sagt. Han rodnade lätt då han insåg misstagetg och nickade lätt.
"Det gör det. Rätt rejält", sade han ärligt, han kanske kunde dämpa smärtan eftersom han hade helande krafter, men var inte säker.

"Men det är väl bra om jag ska handla eller något och du är på jobbet?" Hon smekte hans kind.
"Gud vad vacker du är..."

Matthew suckade lite.
"Jag vet, men jag vill inte skada dig", svarade han, strök henne över håret.
"Du med", svarade han mjukt.

"Hon slöt ögonen och pustade ut.
"Jag överlever. Det är bara ett bett." Hon drog lite på munnen.

Matthew suckade igen.
"Är du helt säker på det här?", frågade han tyst, han ville det inte men han ville också skydda henne.

Hon nickade och drog ner kragen.
"Ifall du inte vill att jag dör i Jordans händer."

Matthew såg på henne med ledsna ögon, hade önskat att han inte behövt göra det här. Men han verkade inte ha mycket val.
"Förlåt", sade han tyst, visste ju att det antagligen skulle göra ont. Men använde han rejält av sina helande krafter samtidigt så var han faktiskt inte säker på att det skulle göra ont. Sagt och gjort så koncentrerade han sig för att kunna hela henne samtidigt som han bet henne, ett bet som varade knappt några sekunder - han visste att det skulle räcka och ville skada henne så lite som möjligt. Och han trodde han lyckats bra med helandet samtidigt, för det hade tagit en del av hans krafter.

Hon kved tyst och hon pressade sig mot honom. Log mjukt.
"Det var .." Hon såg in i hans ögon.
"Skönt." Hon kände på såret och skrattade.
"Det gjorde inte ont." Hon drog handen genom hans hår.