Camomile Waterfield~Slytherineleven som var annorlunda

Supermegafoxyawesomehot! Du är helt fantastisk! Hoppas du blir författare när du blir stor, vill verkligen läsa dina böcker då!

Jag har sagt det flera gånger åt henne, och hon vill själv bli det. (vi är bästa vänner IRL)

Satsa på författarkarriären Ingrid! ♥

Ja, det ska jag och TACK båda två för berömmet!! ♥♥♥

RE:
De fortsatte att små prata om de olika elevhemmen och Hermione berättade för Camomile att hon är andraårs-elev nu, och går i Gryffindor. Det blev mörkare och mörkare utanför det väl upplysta tåget. "Nämen oj! Vi måste byta om till skolklädseln nu, om vi inte vill göra det utomhus!" sa plötsligt Hermione när hon tittat ut genom fönstret. "Vi är ju snart framme!".

Kapitel 5:
Ombytta till sina skolklädnader, gick de 3 flickorna ut ur tåget, till perongen. Hermione vinkade och sa "Vi ses." och började gå mot några - tillsynes - självåkande vagnar. Ginny tog min arm och började gå åt motsatt håll. "Men... ska inte vi..." började Camomile, förvirrad över denna plötsliga åtskiljning. "..ta samma väg som Hermione? Nej, hör du inte att en stor man men en lykta där borta ropar "förstaårs-elever, hitåt. Följ med mig!" och vinkar med sin stora hand?" fortsatte Ginny, med ett fast tag kring Camomile's underarm. "Jo, nu gör jag det... AJ!" svarade då Camomile försiktigt, men skrek till för att Ginny hade råkat vrida hennes arm. "Oj! Förlåt, jag kanske inte ska hålla i dig så hårt." sa Ginny och stannade för att se så att hon inte skadat sin nya vän. Camomile tyckte att det var helt onöigt. "Du behöver inte hålla i mig alls, jag kommer nog... Han börjar gå bortåt, vi måste skynda oss!" sa hon och tod sedan själv tag i Ginny's underarm - men inte lika hårt som Ginny hade gjort - och rusade efter en stor gestalt med en lykta i mörkret, som rörde sig framför en grupp korta (förmodligen förstaårs-) elever, mot en stor, svart sjö, som glimmade av avspeglingen av stjärnorna som på himlen blinkade, och om man tittade upp mot dem, så kändes det nästan som om de tittade ner på en, och log. När de kommit fram till gruppen av elever så släppte Camomile taget om Ginny, och tittade istället upp mot stjärnorna... Hon fick en varm, härlig känsla av att de skulle vaka över henne och ta hand om henne, under hennes tid på Hogwarts.

Efter ett tag så kom de fram till kanten på sjön och där stod några båtar. "ni får sitta 3 å 3, eller 4 å 4 i båtarna. Följ efter mig!" ropade den stora mannen och satte sig i en båt. Den sjönk oroande mycket av hans tyngd, men det verkade gå bra. Camomile och Ginny satte sig i en båt tillsammans med en pojke, med samma hårfärg som Ginny och fräknar, men håret var kort. "Hej! Jag heter Colin Creevey, vad heter ni?" sa han snabbt och log upphetsat. "Jag heter Ginny." sa Ginny hastigt och tittade lite snabbt på Camomile, som i sin tur sa "Jag heter Camomile. Trevligt att träffas.". Ginny och Camomile tog årorna och började ro, medans Colin pratade - snabbt - om de 4 elevhemmen, Harry Potter och att han mest av allt, önskar bli en Gryffindor. Camomile blev snabbt välldigt uttråkad och började därför rå lite snabbare. Ginny såg också väldigt uttråkad ut och låtsades syp utanför båten.
Det stora slottet kom närmre och närmre, och Camomile kunde nu nästan känna värmen som det utstålar.

--------------------------------------------------------------------------

Det blev inte så bra, men jag hoppas att det duger för er iaf.
Jag kommer inte kunna skriva nåt för jag kommer resa bort ikväll och vara borta i ca 8 dagar, men jag tänker på er och ser till att ha nån bra idé till nästa kapitel. ♥♥♥

Jättebra!! Älskar denna ff!

Så bra skrivet Ingrid! ♥

Tack tack och åter TACK!! ♥♥♥ Ni är verkligen världens bästa läsare! ♥♥ men jag har en förfärlig sjukdom som heter idétorka just nu, så jag har ingen aning om vad jag ska skriva, så det blir inget idag iaf. Hoppas att ni inte blir för besvikna, ni har ju väntat så länge redan. Här kommer ännu ett kapitel!! ♥♥

Re:
Det stora slottet kom närmre och närmre, och Camomile kunde nu nästan känna värmen som det utstålar.

Kapitel 6:
Camomile var nu inne i det överväldigande slottet. Hon kände värmen och tryggheten som stället utstrålade och andades in luften som delades av hundratals elever. Det var härligt och doftade lägereld. "Välkomna till Hogwarts, förstaårelever! Jag är professor McGonagall, er lärare i Förvandlingskonst och Gryffindors elevhemsföreståndare." sa en gammal kvinna med grått hår, uppsatt i en hård knut och gråa ögon. Hon hade en svart hatt och en lång, mörkt skogsgrön klänning, som glänste i ljuset från facklorna på väggarna. Hennes blick var vänligt skarp och granskande och hon hade ett litet, mjukt léende på hennes smala läppar. McGonagall ledde skocken av elever genom den stora korridoren och stannade aldeles utanför en gigantisk dörr. "Vänta här, när jag kommer tillbaka så ska vi gå in till stora salen och få er sorterade. Jag kommer om en stund, gör inget dumt!" sa hon och tittade strängt på alla elever som hon hann titta på. När Camomile mötte hennes blick, så kände hon något speciellt. Det var bara för ett ögonblick, men de fick någon slags bindande kontakt och det kändes som om McGonagall kunde se allt som Camomile hade i tankarna.

När McGonagall stegade iväg - på ett värdigt sätt - började alla genast att prata om vilket elevhem de skulle/ville hamna i. Colin började babbla om något om Gryffindor och Harry Potter, men Camomile lyssnade inte, istället frågade hon Ginny om vad hon visste om McGonagall. "Har nåt av dina syskon berättat nåt om McGonagall, Ginny? Hur är hon?" frågade hon med en intensiv blick på Ginny, som såg ganska förvånad ut. Det blev en liten tyst paus, men så svarade Ginny "Åh, hon är väldigt sträng, men hon kan nog vara trevlig ibland, tror jag. Varför vill du veta det?". "Okej, bara undrade..." sa Camomile, med en dröjande blick åt det håll McGonagall hade gått. Sedan vände hon sig mot Colin. "... och det är därför Quidditch är min favoritsport!" var allt hon hörde. "Jaha, det var ju intresant..." sa Ginny frånvarande, och gick mot en tjej med vitblont, långt, lätt vågigt hår, stora, ljusblå, drömmande ögon och ljus hy som stod en bit bort. Då kom professor McGonagall tillbaka med en pall med en sliten, gammal hatt på. "Följ efter mig i ett rakt led och stanna när jag säger till, tack." sa hon tydligt, men utan en blick, och så fortsatte hon bara att gå. Eleverna följde henne - med Camomile nånstans i mitten av ledet - genom den stora dörren.

Där var det största rum Camomile någonsin hade sett, det var säkert 100 meter rakt fram, och där var det 3 trappsteg upp och sedan var det yttligare 30-40 meter till väggen. Bredden på rummet var säkert minst 75 meter och taket var jättehögt upp! Och taket, det var inget tak! Eller var det? Man kunde i alla fall se samma himmel som utanför slottet, och stjärnorna gnistrade fortfarande. Det fanns 4 st 70-80 meter långa bord, som var placerade med långsidorna längs rummet. På varje långsida av varje bord fanns det bänkar som var så gott som fulla av äldre elever, vid varje bord fanns det ett elevhem: (Ordningen: (Camomiles perspektiv) Vänster-Höger) Gryffindor, Hufflepuff, (en bredare gång i mitten,) Ravenclaw, Slytherin. Längst bort mot väggen var det 2 st 25 meters långa bord, ställda på bredden, med kortsidorna mot varandra - fast med 1-2 meters mellanrum - och bakom dem stolar, vända mot eleverna. Där satt lärarna, och rektorn! Närmre trappen ner därifrån - rakt fram sett från ledet med förstaårselever - fanns en guldig "talplats" (där lärare (/rektorn) framför tal) med en stenuggla högst upp.

När ledet kommit fram till första trappsteget stannade de och McGonagall gick upp för trappan, placerade pallen framför ledet och hatten på den. Då öppnade hatten en skåra till mun och sjöng en sång om de 4 elevhemmen och vilka som hörde hemma var etc. Camomile blev så häpen att hon stod och gapade med höjda ögonbryn och vidöppna ögon genom halva sången.

--------------------------------------------------------------------------

Detta kapitel blev längre, men inte så bra som jag hoppades. Vad tycker ni?
Nästa kapitel kommer när jag har tid, lust och idéer. Love u som läser denna ff, ni är BÄST! ♥♥♥

Så otroligt bra!!!

Tack för den snälla kommentaren! ♥♥♥ Jag skriver mer så fort jag kommit på en bra story.

Super bra skrivet, finaste tjejen! ♥

Tack!! ♥♥♥♥

Kärlek till ni som läser min ff! ♥♥♥♥♥ ♥♥♥♥♥ ♥♥♥♥♥ ♥♥♥♥♥