[Hunger Games] Charlotte Jenkins, flickan som överlistar

Ohh vad kul!

Det är en hemsida för hungerspelen :-)
Tack så mkt! ♥

Tack, blir jätte glad!

Nejmen tackar!

Jag tror nog att jag skriver i jag form! Alla har skrivit det så Men ska jag skriva i nu eller då tid?

Aha

Vad bra, bevakar

^haha, var tvungen att skaffa Panemportalen bara för detta, och förresten ny bevakare

Samma.. har också panemportalen nu xD

Jätteawesome! Ny läsare ♥

Gud, jag har också skaffat panemportalen nu

Kul, då kanske vi ses där. Men nu lite on topic(om man säger så), kapitlet kommer någon gång under dagen!

yaayy längtar

Tack allihopa! Förlåt för att kapitlet kom lite sent, jag har haft mycket att göra. Men nu kommer det:


Kapitel 4:

Jag satt i en grön mjuk soffa och väntade på min stylist skulle komma. Jag visste bara en sak om stylisten och det var att hon hette Sophie. Det hörde jag att en av mina assistenter sa när hon noppade mina ögonbryn. Det gjorde ganska ont tyckte jag, att våldsamt dra bort mina ögonbryn, fast det var inget gemfört med när dem rakade mina ben. Det gjorde så ont så skriket for ut ur mig, som ur ett vattenfall.

Sophie kom instigande efter bara några minuter. Hon hade långt silkesblont hår med blåa slingor i. Hennes ansikte var ganska lite sminkat tillskillnad från alla andra i huvudstaden som hade grönt blåa ögonbryn och grönt läppstift. Det ända som Sophie hade gjort med sitt ansikte var att hon hade förlängt sina ögonfransar och målat sina ögonlock i en blågrön färg. Hon bar ett blått linne som passade bra ihop med ögonskuggan och sina svarta jeans.
Sophie kollade på mig uppifrån och ner innan hon hälsade. Hon presenterade sig med sitt namn, som precis som jag trodde var Sophie.
Sedan började hon prata om kläder och att hon hade stylat tvåan förra året som verkade stolt över. Jag hade inget minne av hur han såg ut, fast något säger mig att han inte hade heltokiga kläder. Sophie gick till garderoben och tog fram mina kläder som var gömda bakom hennes rygg när hon gick tillbaka till mig. Jag fick inte kolla när hon trädde plagget över mig, så när jag väl öppnade ögonen blev jag helt förbluffad.

Klänningen som jag hade på kroppen var brun, inte ljusbrun som min kropp, utan mörkbrun. Klänningen prydes med små röda och gröna paljetter så att det nästan såg ut som ett äppelträd.
“Vad fint!” sa jag till Sophie och hon fick genast ett leende på läpparna.
Hon hämtade assistanterna och bad dem att fixa mitt hår. De flätade mitt hår för att sedan sätta upp det i en bulle.
Sedan förde de mig ut till vagnarna, där Jack stod och väntade. Han bar en röd skorta och bruna byxor. I handen höll han en trädsax, som visade att vi kom från distrikt 11.
Vagnarna åkte ut till publiken i ordning, så vi stod och väntade en stund i vagnen innan våra hästar sakta började trava ut.
Vi fick en ganska liten applåd när vi kom ut, men tillskillnad från när distrikt 12 kom var vår applåd ganska stor. Vi red igenom publiken och ställde oss på en yta där alla andra distrikt stod. President Snow gick fram och gratulerade oss för att vi hade blivit uttagna, det tyckte jag var lite konstigt eftersom dem flesta inte ville vara med i hungerspelen men det höll jag i mitt huvud.
Han stod där en stund och pratade tills våra hästar började rida ut från publiken.