--Krumbens liv--

Kapitel 10: Remus, Minna och Micke.

När Hedwig stuckigt och jag satt på golvet och åt min mat så såg jag ett röd-orange hår bakom häcken på huset. Jag gick ut för att kolla på vad det var. Jag kom ut ur dörren och såg mig omkring. Där var han, jag sprang efter honom. När jag kom fram så tittade jag up på honom, han kollade på mig och log. ”Remus” utbrast jag.” Gud vad kul att se dig! ”Vad kul att se dig” sa han. Jag kollade på honom. ”Jag kommer för att meddela att Minna…” började han. ”Vet du vem Minna är”? Frågade jag. ”Minna bor i huset bredvid dig så att du vet. ”Gör hon! Konstigt… jag har inte sett henne…” Sa jag förundrat. ”Har du det bra hos mugglarna?” Frågade Lupin. ”Ja” sa jag eftertänksamt. ”Det har jag.” ”Jag ska gå in och prata med dem.” Sa han. ”Eh… okej” Sa jag. ”Gå du till Minna du” sa Remus. ”Okidoki” mumlade jag till svar. När jag hoppat in i ett fönster på deras hus såg jag henne. Hon tvättade sig. ”Vad gör du här?!” Sa Minna och kollade på mig. ”Vi är grannar” sa jag. ”Varför är du inte ute?” Frågade jag. Plötsligt brast Minna i gråt. ”Förlåt!!!” Sa jag. ”Det var inte meningen. ”Nej det var... snyft … jag . Det är Micke… en annan katt som finns i huset. Han är stark och biffig och alla tjejer gillar honom. Och han har alltid trott att jag gillade honom och han har velat att vi två ska bli ... Partners … Men så berättade jag för honom att jag hade träffat dig och att jag var kär i dig !!!” Sa hon förtvivlat. ”Åh nej!” Sa hon sedan och blev röd i ansiktet. Hela mitt ansikte blev också rött. ”Men det är okej om du tycker… inte tycker… snyft… om mig! Jag skulle förstå dig! Vem vill ha en som mig!? Jag menar…” Snyftade hon fram. Sedan började hon storgråta. ”Och Micke blev arg och rev och bet mig, nu har matte låst in honom men…” Sa hon med röda ögon. ”Det är helt okej. Jag…” Började jag. ” ag… jag…” Mina kinder var så heta att man kunde steka ägg på dem. ”Jag.. är kär i dig också!!!” Klämde jag fram. ”Åh! Krumben sa hon och kom tätt intill mig. ” Tack” sa hon. Jag log. ”Jasså” sa en annan röst. ”Micke!” Ropade Minna ut. ”Hur kom du ut?” Frågade Minna. ”Matte släppte ut mig idag. Jag ser att du har din älskade här.” Sa Micke. Han var stor och stark med halvlångt grått hår. ”Förlåt om jag stör men…” Micke höjde högertassen. ”Spring” Ropade Minna. Vi båda hoppade ut ur fönstret och sprang ut över gräsmattan. Efter kom Micke i rusande fart. ”När jag får tag på dig” sa han med hotande röst. Sedan hoppade han på mig. Han kollade lömskt på mig. ”Hej då” sa han. Jag såg hur käken öppnades jag kände hur det värkte i benet. ”Micke!” Sa en röst. En dam öppnade dörren och sprang emot oss. Hon tog bort Micke. ”Stygg kisse” sa hon. Sedan fick jag bandage och traskade sedan hem med både Micke, Minna och damen. Damen pratade med Hermiones föräldrar. Jag såg Remus vid vägkanten. ”Remus!” utropade jag. ”Ja Krumben” sa Remus. ”Oj vilken skada! Här drick detta, det gör så att det läker.” Sa han och höll en flaska emot mig. Jag tog några klunkar. ”Hej då” sa jag. ” Hej då” sa han.

Dagen efter kom Minna med en nyhet. ” Micke har avlivats” sa hon med alvarlig röst. ”Inget mer trubbel” sa jag. ” Vill du… om du vill kan vi kanske…” Började hon. ”Bli partners istället för Micke och du? Ja visst.” Fortsatte jag. Hon log och pussade mig på kinden.

Jättebra

BRÅÅ,tovz snälla kometera min ff

Min duktiga lillkusin, Du skriver super bra!!

bra jag bevakar

bra!!!

Kapitel 11: Hedwig och Ruby

Det hade gått en lång tid sens Micke avlivades,( i alla fal sju dagar). Då kom Hedwig inflygande. ”Tjena Heddan” sa jag och kollade på henne. ”Tja” sa hon. Hermine lossade brevet på Hedwigs axel. ”Jag har lärt mig ett nytt språk” sa hon. ”Hakiniska” sa hon.” Det språket harar och kaniner pratar” förklara hon. ”Eh… grattis…” Sa jag. Hon var så tuff där hon stod med sina vita fjädrar. ”Jag har en nyhet att berätta” sa hon. ”En hemsk eller en bra?” Frågade jag. ”Ifrån din mamma” fortsatte hon. ”Va!” Utbrast jag. ”Hon kommer i eftermiddag och vill se dina barn och din fru” sa hon och kollade på mig med ett flin. ”Jag försökte berätta att du bara hade fru men hon insisterade” sa hon och fnös. ”Hur visste du att jag hade fru? Plus, hon är min partner inte fru.” Sa jag irriterat. ”Det är samma sak” sa hon och skrattade lite lätt. ”Du, ryktet om att du har Minna som tjej spred sig snabbare en uggla som fångar en mus” sa Hedwig. ”Till och med Sandy vet det” sa hon. ”Sandy, vem?” Frågade jag. ”Sandy! Vet du inte vem det är? Oj, oj, då har du något att se fram emot” sa Hedwig. ”Sandy är en kaxig ung katt, lika ung som dig och Minna, de flesta killar blir kära i henne vid första ögonkastet ” berättade Hedwig. ”Ett tips, motstå hennes charm, försök med det” sa hon och flög sedan iväg.

Nästa dag var jag ute med Minna. ”Du din matte, tanten..” började jag. ”Nej, den där tanten är min mattes mormor. Kom så får du träffa henne. Ruby.” Avbröt hon mig. Vi skulle precis gå in när jag hörde Hermione utropa. ”Krumben! Gå inte in i andras hus!” Men jag hoppade in ändå. ”Hej Minna!” Sa en flicka som var lite mindre än Hermione. Hon hade rött hår( verkligen rött) och fräknar. ”Oj! En annan katt. Vad heter du då?” Frågade hon mig. Jag strök mig emot hennes ben. Det luktade gott. Pling plong! ”Oj, jag måste ta det. Vad gullig du var. Jag hörde Hermiones röst Hon och Ruby kom in i rummet. ”Nämen Krumben.” Sa hon och kollade på mig med allvarlig min. ”Vad roligt att du har en kompis” sa hon glatt sedan. Sedan satt de och pratade en lång stund. ”Är du också häxa!” Hörde jag Hermione utropa. Vad trodde hon, tänkte jag.

BRA ,har själv skrivit ett nytt kapitel

Superbra

Kul med en till som skriver ur djurens synvinkel!