Eragon [Privat roll]

[Var inne på mobilen så det blev "term" fast staden heter Teirm ]

"Men nu tränar vi, fäst sadeln på Miremel" säger Törne och Aily skyndar sig att lyda. När hon är klar klättrar hon upp i sadeln och dom båda drakarna lyfter.

((haha okej ))

Eragon nickar eftertänksamt och reser sig sedan och Marye följer efter Eragon än en gång muttrande om vuxnas översittar beteende.

Murtagh riktar ett slag mot Ailys axel. Hon hinner panera och Miremel flyger över Törne.
"Ska vi?" frågar hon.
Ja, vi måste tästa om det går. Men vänta lite. Vi får inte överaska dom så snart in i striden svarar Aily. Miremel håller med. Törne kommer ikapp och Aily måttar ett slag mot Murtaghs huvud men han duckar.

Eragon stannar plötsligt och Marye tvärnitar 1millimeter ifrån Eragons ryggtavla.
"Sådär ja" sade han nöjt "det här är en bra plats för träning."
Marye såg sig omkring och såg att dem var på en grönskande kulle utan någon mer växtlighet än just gräs, några ekar stod i närheten och hon såg att dem befann sig inte så långt ifrån ett av alvernas stridsskjul.
"Vad ska vi göra då?" frågar Marye som inte hade mycket till övers för kallprat eftersom att det enligt henne var ett tecken på osäkerhet eller rädsla eller både och.

"Nu" säger Miremel och flyger över Törne än än gång. Aily lossar på spännerna och ställer sig upp. Sen höjer hon svärdet och hoppar. Hon landar på Törnes rygg och sätter svärdsspetsen mot Murtaghs hals.
"Död" säger hon.

"Du säger att du är bra på magin, nå då så bevisa det" och som Oromis en gång hade gjort så låste Eragon kroppen på Marye.
Hon suckade, tänkte i tre sekunder och mumlade något och genast så släppte trycket och Eragon nickade gillande. "Det här då, lyft stenen med kraft" Marye fnös och började lyfta men märkte att det inte var så lätt så Eragon gjorde motkraft på stenen.
Efter att ha stått där och stirrat på stenen en stund så suckade Eragon och stenen flög upp 40 meter i luften.

Murtagh stelnar till och Törne frustar. Aily släpper Murtagh och sätter sig ner för att inte ramla. Murtagh vänder sig om och ser på henne.
"Du är duktig" säger han och ler. Aily ler tillbaka. Då vrider Törne på sig och Aily ramlar av.
"Letta" skriker hon och landar tryggt på marken.

"Mm du är en naturbegåvning, jag märker att vi inte behöver jobba på magin, kom nu ska vi säge adjö till Arya och sedan åker vi till Teirm"

Törne och Miremel landar och Murtagh hoppar ner från Törne.
"Är du okej?" frågar han. Aily nickar.
Förlåt säger Törne.
"Det gör inget mästare" säger Aily.
"Lektionen är slut. Packa det du ska ha med dig och gå och lägg dig tidigt. Vi reser vid gryningen" säger Murtagh och Aily klättrar upp på Miremel.

Efter att Arya strängt sagt åt Marye att sköta sig och lyssna på Eragon och massa annat som Marye inte lyssnade på. Hon kramade om sin mor och talade om för henne hur mycket hon älskade henne.
Arya pratade också en stund med Eragon och Marye hörde slumpryckta meningar som: Om du låter något hända henne, nej självklart inte, prata inte med mig så där, såklart jag kommer.