Privat rollspel: ZuperMee och Måntass

Nu hoppar jag några timmar in i framtiden, kom inte på nåt xD hon sover.
_____________
Luna drömde en konstig dröm. Hon drömde att allt och alla var borta, och allting som någonsin betytt något för henne bara.. försvann. Hon låg fängslad i en bur som sakta sänktes ned i forslande lava, som började rinna över henne. hennes hår blev till eld, hennes kläder blev till vatten. och runt henne forslade luft och hela hon blev till sten. Hon fortsatte att sänkas och hon skrek och skrek, för ju närmare hon kom lavan, ju tommare blev hon. Hon vaknade med ett ryck, med känslan av förlust.

Cec drömde en ganska förunderlig dröm. En dröm som hon förstod att hon antagligen aldrig skulle glömma.

Natten var ung, en svag bris fick hennes hår att spöklikt sväva runt henne.
Hon såg bort mot horisonten, hon kisade med ögonen och försökte se i detalj. Solen som höll på att gå ned var förunderligt nog alldeles svart, men gav ifrån sig ett mystiskt silversken. Även hon klotet var svartare än natten såg man den tydligare än någonsin.
Tunga steg hördes och hennes blick drogs mot bergen. En bred rad av vakter gick i takt med varan, de höll i stora facklor, och var alldeles tysta. De kom närmare och närmare, och tillslut behövde Cecilia springa för att inte bli ihjältrampad. Försent kom hon på att hon var fastkedjad, kunde inte röra sig. Deras svarta skuggor omringade henne och hon kröp ihop på marken. Någonting skar inom henne och hon vaknade med ett skri.

"Mamma?" Lu smög ner i köket och åt höger, där mammas rum låg."Sover du?" Hon var inte där. Lu gick in till sällskapsrummet. Hon var inte där heller.
"Tora?" Hon gick in till Toras rum. Hon drog efter andan. Toras docka låg på marken, men i två bitar. Hennes rum var helt ostädat och allt på hyllorna var nere på golvet. Hennes kläder (två klänningar+ söndagsklänning samt underbyxor och knästrumpor)
låg söndertrasade över golvet och hennes fina smyckeskrin hon fick av pappa var borta. Lu sprang bort till den öppna spisen och såg att hennes vakra vas av porslin och med vackra broderier var borta. Hon sprang in på rummet och tog fram sin gamla resesäck och fyllde den med mat från köket och hennes egna kläder(en gammal klänning, strumpbyxor, en kolt och några underbyxor), hennes tändstickor, en pung med guldmynt och en vacker sten som skimrade i rött och lila, medan den var helt grön. Hon tog på sig vantar, sina läderskor, sin vandrarklänning och sitt läderskinnsbälte där hon förvarade en samlingspåse, en till guldpengspung (ska dem ha vapen? För min har ett mindre svärd och en pilbåge med pilar, för i sådant fall står det där ). Hon gick ut på marknaden och började gå in mot byns centrum. Hon önskade att iallafall någon fanns kvar. Vem som helst!

Cec gick upp och började laga en enkel frukost, med mjölk och bröd och egengjord marmelad. Hon gick ut ur köket och knackade på Alec dörr, när han inte öppnade klev hon in, ingen där.
Hon gick till sin mors rum istället, kanske låg de båda två där?
Men synen framför henne fick henne att blekna. De låg på golvet, kluvna mitt i tu.
Varma tårar rullade nedför henne kind nr hon sprang nedför trappan, tog sin pilbåge och dolk, lägerpung och kappa.
Hon rusade mot torget, på jakt efter hjälp.

Luna såg sig omkring med tårar i ögonen. Är alla borta? Kan ingen komma fram? Vem som helst? Hon såg en skepnad springa mot henne.
"Hallå?! Hjälp mig!" Skrek Lu. Skepnaden som kom fram till henne var.. Cec. Vem som helst? UTOM henne. Suck.. Lu gick fram och Cec stannade. Å JO, nu var det kört..

Cec torkar tårarna ur ögonen när hon ser Lu. Hon hade alltid hatat henne, överarrogant och alldeles för petig.
Hon såg bistert på henne och frågade "Vad gör du här? Jag föreslår att du springer hem till mamma igen." säger hon bitskt och stannar på två meters avstånd ifrån henne.

"Tror du inte att jag skulle om jag kunde? Tora är borta, Och mamma är död" Snyftade Lu. "Och det verkar alla andra vara också. Vad ska vi göra?"
Lu satte sig ner i smutsen och såg ut över den tomma byn.
"Jag har packat för en resa, har du?"

"Samma sak för mig. De är kluvna mitt i tu." säger hon dystert och en envis tår rullar nedför henne kind.
"Ja. Jag ska ta mig till Fangora Templet." Hennes ögon borrade sig in i Lunas.
"Vart ska du?"

"Ingenstans, eller, jag vet inte..Vad ska du göra i Fangora Templet? Vet du ens vart det ligger? Det är ju superhemligt!" Lu blängde misstänksamt på Cec.
"Jag vet bara att jag vill härifrån."

Cec rycker på axlarna. "Jag råkar ha en släkting där. Detsutom har jag ett mer hemligt syfte. Jag måste ta mig dit."
Hon ignorerade Lunas blick.
__________
Om du undrar är det att hemliga att hon vill lära sig elementens kraft.