Ingerfärsödla

*Ignorera*
...Och du menar att ALLA privata roll (Det finns faktiskt jättemånga, kolla runt själv!) ska låsas?
Vadå 'Inte hör till ämnet'? såklart det hör till ämnet, DET ÄR EN EGEN TRÅD, för bövelen!
Det där gäller om man pratar med en enskild person i en TRÅD som ÄR TILL för alla?
I alla fall enligt mig, viktig-petter-pixie

Jaha, då missförstod jag reglerna.

ojojoj.... Vi får se hur länge det här håller, men med tanke på att det inte (för tillfället) stör någon så kan vi nog fortsätta. ; )
Okej då Hermy, vart börjar vi? på tåget som sist?

Ja, det låter bra, Shila! ;D

You begin.

ojoj då... men okej.... hmmm.......

Shila Jordan försökte ta sig fram genom alla virrvarret av häxor och trollkarlar. Hon kände sig lite ensam när hon såg alla föräldrar som sa hej då till sina barn innan eleverna gick på tåget. Hennes föräldrar hade inte haft tid att följa med hela vägen till perrong 9 och 3/4, så de hade tagit farväl på Kings Cross.
Shila kom fram till det röda tåget och gick på. Det var mycket folk på tåget, även fast det var en bra stund kvar tills det skulle avgå. Hon hittade en tom kupé och gick in och satte sig då det första stygnet av nervositet kom;
]Tänk om jag inte får några vänner?

hehe din tuur ♥

Wohoo! Here we go (again)

Hermy Black masade sig fram i trängslet på perrong 9 3/4, bland hoande ugglor och jamande katter. Hennes gen tornuggla, Tottles, eller, Mr Tott som han också kallades, hade nyss vaknat upp av att en liten pojke skrek till sin mamma att han hade glömt galleoner att köpa godis för.
Tottles satt nu yrvaken på sin lilla pinne och granskade området runt omkring sig. Hermy hade faktiskt ett till djur med sig till Hogwarts. Hon visste inte om man fick det, men hon kunde inte slita sig från varken Tottles eller Nov. Nov var hennes nattsvarta katt, som för stunden satt på hennes koffert. Hon behövde inte ha honom (eller henne, Hermy visste inte säkert) i en bur, Nov skulle aldrig springa bort från henne.
Till slut stod det glänsande röda loket framför henne, och hon andades in en doft av ren magi.
Hermy kom på sig själv med att stirra på det vackra tåget med ett ytterst fånigt leende på läpparna.
till sist tog hon mod till sig och klev in i det varma tåget. Nu återstår det bara att hitta en kupé. Helst tom.
till hennes stora besvikelse fanns det ingen tom. hon hade letat jättelänge, och gått fram och tillbaka i de hemtrevliga tåg-korridorerna, men alla kupéer hon såg var upptagna.
Hon måste välja en där det redan satt någon. Men hur skulle de redan vana, äldre Hogwarts-eleverna reagera på att en liten förvirrad förstaårselev satte sig med dem?
Men just när Hermy skulle gå vidare, stannade hon till vid en kupé och kikade in i det lilla fönstret. Där inne satt en ung häxa som såg ut att vara ungefär lika gammal som henne själv, och lika ovan.
Skulle hon..?
Hermy sköt försiktigt upp den lilla kupédörren.
Flickan tittade med en smått förvånad blick upp mot henne.
"Hej.." Sa Hermy, inte så överdrivet högt.
Hon harklade sig tyst för sig själv.
"Får jag sätta mig här?"

Oiski. Blev det lite för långt, kanske? xP
det bara kom ur mina fingrar när jag skrev, eh.

nejnejnej!! Det är jätte bra

Shila tittade på flickan som stod i öppningen och sa med skrovlig röst;
"Visst." Hon förstod hur dumt det måste ha låtit, men kunde inte få fram nått bättre.
Hon var vanligtvis ingen blyg person men det här var en dag som skulle bli helt omvänd från det vanliga livet.

eeh.... Det blev lite kort men jag vill inte skriva så mycket om vad din karaktär gör... så det blir lite hackigt hehe...

Då får vi se hur långt det blir denna gång då! ;D (Förresten, du får skriva lite om vad Hermy gör, det kommer nog hända mer i fortsättningen, nemas problemas!)

Hermy satte sig försiktigt mittemot flickan.
Efter en stund av tystnad och väntan på att tåget skulle börja röra på sig, förstod Hermy att hon borde säga någonting, så inte hela hennes första resa till Hogwarts skulle bestå av en lång, pinsam tystnad.
"Ehm.. Så, vad heter du? Jag heter Hermy. Hermy Black." sa hon med lite osäkerhet på rösten och granskade flickan framför henne.
Hermy försökte le på ett inte för konstigt sätt, och hoppades att flickan också skulle vara blivande förstaårselev, hon kanske bara var en kort tredjeårselev, och tyckte det var väldigt konstigt att någon knäpp förstaårselev kom och satte sig med henne?

Förresten, vi har glömt utseende! xD
Så, jag berättar det nu istället...:

Utseende: Ja..Inte överdrivet lång kanske, om man säger så..Ganska kort, alltså. Brunt, mellanlångt hår, hasselnötsbruna ögon..Vad finns att berätta mer?

right right!!

Shila hörde på Hermy hur osäker hon var, och vart själv genast säkrare. Hon kunde känna på sig att Hermy var förstaårselev och att det var fritt fram att visa vem man var. Shila lade huvudet lite på sned och granskade flickan.
"Jag heter Shila. Shila Jordan! Jag ska börja första året på Hogwarts." Hon log mot Hermy som genast såg lite mindre spänd ut. Ett rop på perongen nedanför sa dem att tåget nu skulle börja röra på sig.
Shila log och höll på explodera av spänning. När kommer rösten som säger: "Något från vagnen?"

Hermy log varmt mot Shila när det stora tåget sattes i rörelse.
"Jag med. Längtar till Sorteringen!" Sa hon drömskt, men innan Shila hann svara avbröts hon av en lätt knackning på kupédörren.
"Något från vagnen?"
Hermy såg på Shila.
"Om du vill ha någonting kan jag betala" sa hon milt.
"Själv vill jag ha..Hm, fem chokladgrodor och en påse Bertie Botts bönor tack! Åh, just det! Några kittelkakor också!"
Den runda lilla häxan vid den proppfyllda vagnen plockade upp det Hermy frågat om och gav det till henne.
"Tre galleoner och fyra siklar, tack!"
Häxan tog emot pengarna, och såg frågande på Shila.
Detsamma gjorde Hermy, som mer än gärna kunde hjälpa till att betala för henne.