De utvalda (Rollspel)

Alith försöker klättra upp i ett träd. Hon vet inte om hon borde göra det. Hon borde gömma sig, eller leta efter någon information om hennes mor. Hon klättrar högre upp, kryper ihop på en av grenarna och hoppas på att ingen hittar henne för tillfället.

"Varför?" frågar Alex och Aily förstår.
"Jag orkar inte mer" mumlar hon.
"Jag kan hjälpa dig"

Alith sitter ihopkrupen, lyssnar efter ljud och hoppas på att inte höra något hotfullt. Det är skrämmande, hon avskyr det. Hon borde ha stannat i slottet, stannat där för alltid.

"Hur då?"
"Senare" säger han när dörren öppnas.
"Ut" säger en av vakterna.

När hon sitter där och tänker undrar hon om hon inte borde stannat på slottet, hon fick mat, tak över huvudet och träning. Fast hon fick inte friheten att göra som hon vill. Alith suckar och tar död på ett par löv.
"Livet sipprar ut ur de levande som om det bara väntat på chansen att försvinna från denna värld." Mumlar hon sorgset.

Alex lunkar ut ur rummet och vakterna ska precis stänga dörren när Aily stoppar dom.
"Låt mig gå annars dödar jag er" säger hon och pekar med ena handen mot vakterna.

Alith kollar noga om hon sitter säkert då hon känner sig extremt sömnig och sluter ögonen. Sedan somnar hon fortare än vad hon borde gjort.

Aily ser att Alex ler där han står bakom vakterna.
"Nej" säger ena vakten. Sen faller båda döda ner på marken.
"Möt mig utanför porten i skymningen, jag tar med allt du behöver" säger Alex och sen är han borta.
"Aily rycker åt sig en tröja och rusar sen till sin "hemliga" gång.

[Om Alith väntar på Aily så kommer hon få reda på lite fakta om hennes mor...]

Juliet vaknade av att Tug puffade på henne och hon såg på ponnyn och klappade den
"duktig häst" sa hon lågt, hon visste att Tug upptäckt något eller någon i närheten och hon reste sig sakta och ljudlöst upp och svepte manteln runt sig och gick in bland skuggorna och väntade, Tug stod helt naturligt och även om han verkade avslappnad var han inte det. En man kom in i grottan och såg sig omkring och var sedan påväg mot Juliets väska och hon drog en kniv och kastade mot honom och stod sedan helt stilla. lita på att manteln döljer dig sa hon för sig själv. Mandn hoppade till och såg sig omkring men såg ingen
"hållå?" ropade han skrämt men Juliet svarade inte, han såg på Tug och bestämde sig för att ta med honom istället och gick fram till honom och tag i tyglarna men Tug vägrade flytta på sig och Juliet log när manen blev irriterad och tillslut lämnade grottan med orden
"den är hemsökt" Juliet visste inte att grottan sedan skulle kallas hemsökta grottan och människor skulle undvika den för då var hon redan lång borta

[Jag tänkte låta Alith sova ett tag... xD]