Privat Rollspel

Jason kysser Odette ännu mer intensivt, sparkar av sig de sista kläderna och drar med sig Odette ner i sängen.

------------------------------------------------------------------

Nästa morgon

Jason vaknar av att solen skiner in igenom fönstret i hotellrummet. Han ligger på rygg och har en sovande Odette vid sin axel. Han tror i alla fall att hon sover, eller är försjunken i något demonliknande som liknar sömn. De tog ett ögonblick för hans hjärna att fatta vad som verkligen har hänt. Han var Jason, Lust son och Odiums älskare? Kunde de bli mer poetiskt eller dramatiskt? Låter lite som Erebos, han guden som hade så många anknytningar till alla möjliga gudar, bland annat Nyx. Grekisk mytologi var bara för komplicerad.
Odettes huvud vilar tungt mot hans axel och han kan inte låta bli att stryka henne över håret. När var senaste gången någon gjorde såhär med henne? Var de Jack the Ripper? En psyksjuk galen gubbe? Och när var senaste gången någon gjorde så av kärlek? Hade de någonsin hänt?
Vänta.
Kärlek? Var de rätt ord? Var de inte hellre ordet lust man skulle använda? Nej, nånting kände han för Odette, och de var inte lust, men de var väl ändå inte kärlek?

Odette vaknar vid strykningen på håret och öppnar ögonen och tittar snabbt runt för en överblick. Inte för att hon kan se mycket där hon ligger med huvudet beläget på Jasons axel. Sedan kommer alla minnen rusande tillbaka som arbetarna till en fabrik om morgonen på 1800-talet. Alltså inte fint väntande i en kö utan mer pressa sig in genom en smal springa-aktigt. Det som hänt under natten hade varit så mycket bättre än tidigare upplevelser.
"Du var mycket bättre än Jack." Säger hon lättsamt, vilket han var, eller är.

Jason förstår att Odette aldrig upplevt något av kärlek
(Var de kärlek?)
och han känner plötsligt ett litet stygn av sorg över det. Odette förtjänar bättre. Han böjer sig ner och kysser henne i pannan. Han vet inte riktigt hur han ska svara, han kan knappast säga ´du är bättre än Cindy´ flickan som tog hans oskuld när han var femton. De skulle inte göra Odette rättvist.
Istället fortsätter han bara stryka hennes hår.
De ligger säkert där en kvart, innan han säger.
"Odette? Mår du bra?"

Odette vet inte riktigt hur man skulle svara korrekt på en sådan fråga men han förväntar sig ett svar och det ska ju troligtvis vara bättre än de tre orden: "Jag vet inte." även om den skulle vara den mest korrekta frasen att använda för en demon som just varit med om någon som kopplades till ordet tvång under fri vilja.
"Bra." Säger hon till slut. "Hur mår du?" Frågar hon honom.

Jason log åt Odettes tafatta svar.
"Kunde inte må så jättemycket bättre." svarade han och kysste henne på pannan.
"Men jag tror vi måste börja gå tillbaka, till allt som väntar i lägenheten." sa han med en suck.
De sades i när han gick i nionde klass, bland killarna, att mammorna brukar kunna se när de har haft sex på dem, på sättet de rörde sig och betedde sig. Jason har aldrig riktigt haft någon riktig mamma, men de återstod ju att se nu då. suck.

Odette nickar kort och lämnar blixtsnabbt sängen och går in i badrummet. Kläderna är fortfarande blöta men hon ids inte riktigt just nu. Faktiskt så har tröjan torkat såpass att den inte är blöt. Bara fuktig. Men jeansen är fortfarande blöta längst ned. Fast det är okej. Hon kan ordna ned senare. Hon går ut i rummet igen med ovanligt mycket energi i kroppen.

Jason drar på sig kläderna snabbt och använder vana rörelser. När Odette kommer in så går de, lämnar hotellrummet och går med snabba steg till lägenheten. Natten som varit ligger tyst emellan dem som ett ord som gärna får provas om och om igen i munnen, men aldrig sägas högt till någon annan än varandra.

När de väl kommer in i lägenheten så möts Jason av en jäkla syn. Vodkaflaskor ligger överallt i lägenheten. Wrath och Sloth sitter i varsin del av soffan, med lilla Pride emellan. Lust, Greed och Envy sitter i fåtöljerna och alla demonerna sitter och pratar och diskuterar energiskt.

"Morning sissy, how are ya?" Säger Envy på engelska.
"Hur mycket drack du egentligen?" Frågar Odette självsäkert och han rycker på axlarna till svar.
"Han drack runt 5 flaskor på rad, om jag inte räknat fel." Säger Pride från soffan.
"Och jag antar att du är oskyldig, ellerhur?" Säger Odette och himlar med ögonen.
"Nja, jag drack väl lite jag också." Flinar Pride till svar.

Av alla demonerna avskyr Jason Pride mest, den äcklige lille sak som är jäkligt sjuk i huvudet. Usch.
"Har ni sett Micheal?"
"Nej" svarar Wrath lite halvt bakis ifrån hörnet. Lust granskar Jasinuppifrån och ner med blicken, men säger inget. Hon tittar noga, varenda millimeter, men hon förstår inte vad som har hänt. De kan ju bero på att vi för första gången i mitt liv träffades igår.
"Vi ska ta reda på mer om Profetian, idag." Sade Lust istället. Jason suckade.

Odette fnyser och en viss Sloth plötsligt uttalar sig.
"Nu du, Odium, du borde iallafall bli glad över att jag inte kommer ta död på honom. Det kräver för mycket arbete." Säger Sloth och Odette höjer skeptiskt ena ögonbrynet. Glad är nog lite fel uttryck. Lättnad kanske är ett bättre alternativ till ord som kan användas i sammanhanget.