Papayaklubben

Selina;
Jag blev ledset frustrerad när safir inte vaknade. Att klara sig själv, vara fri och ha riktiga vänner var svårare än jag hade trott. Jag satte mig på en sten och kände hur tårarna började rinna. Jag brydde mig inte om att försöka hindra de. Ingen kunde ju Se mig. Safir hade tuppat av och Suchi satt antagligen i ett träd en bit bort. Om han inte stuckit tillbaka mot staden... (Det hoppades jag verkligen inte!) och förutom de var jag alldeles ensam i skogen...

Safir;
Jag vaknade upp och kände att jag låg på den fuktiga marken. Sej märkte jag att jag hade väldigt ont I näsan och det verkade vara någon klibbig substans där också.
Det sista jag märkte var att jag hörde snyftningar snett bakifrån. Jag försökte resa mig upp och vända mig om men upptäckte att jag hade väldigt ont I vänster hand och kunde inte stödja mig på den. Jag hade förmodligen försökt ta emot mig med den när jag föll. Jag reste mig upp, stödd på min högra hand denhär gången och satte mig upp.

Selina;
Jag märkte först inte att safir hade vaknat. Men när jag såg honom i ögonvrån torkade jag snabbt bort tårarna.

Safir;
Jag låtsades nysa och inte se att selina torkade bort tårar men när jag tittade på henne syntes det att hon hade gråtit. "vad har hänt?" undrade jag lite bestört över att hon hare gråtit.
Med ens upptäckte jag att jag måste se förfärlig ut med blodet rinnande ur näsan, så jag försökte torka bort det men när jag nuddade näsan ryckte jag till av smärta.

Selina;
"Åh, inget" sa jag. "eller okej... Det är bara så mycket svårare än jag trodde! Att klara sig själv och ha riktiga vänner menar jag................ Och Suchi stack förresten i träden nyss." sa jag. "men hur är det med dig?!" sa jag sedan. Han såg verkligen förfärlig ut!

Safir;
"jag har nog brutit handen och näsan är lite si och så med, men jag ska nog gå och hämta ner suchi..."
När jag skulle resa mig glömde jag min brutna hand och stödde mig på den. Det gick eb ilning av smärta genom armen och jag satre mig tungt ner på rumpan igen."eller så kan suchi vänta!"

Selina;
Safir såg ut att ha väldigt ont. "ja, han kan nog vänta lite" sa jag.

Safir;
Jag viste inte vad jag skulle säga och reste mig upp, för en gångs skull lyckat och gick och satte mig brevid selina.

Selina;
Det blev väldigt tyst. Jag ville säga något men jag visste inte vad. Sen kom jag att tänka på en sak. "du skulle väl försöka få ett jobb? Vi bara kom och avbröt dig i ditt sökande efter ett bra liv" sa jag och kollade lite skyldigt på safir. Fast jag ångrade förstÅss inte att jag stoppat honom.

Safir;
"Ja egentligen, men jag skulle skaffa ett bra liv och det tror jag att jag kan få ändå tillsammans med dig och suchi."
Jag hade inte tänkt särskillt mycket på vad som skulle ha hänt om jag inte hade träffat suchi och selina, men jag kom fram till att jag ialla fall inte hade haft det så trevligt och roligt som nu.