We are left, they disappeared. (Rollspel)

"asså jag hittade mitt rum igår, de rummet jag har hemma" sa Nikki och undrade om Tom skulle tro att han var galne. Han viskade och Mokona kom tillbaka med bollen och Nikki tog den "duktig kille" sa han och sparkade över den till Tom

((Hänt? xd))

"Va?!" utropar Thomas förvånat. "Hur är det möjligt? Har jag också mitt rum?" undrar han fortfarande lite misstänkt. Det här huset blir bara konstigare och konstigare. Snart får Tom spunk*.
Tom tar emot passet och kickar upp den oh gör två trixningar med knät och passar sedan tillbaka bollen till Nikki. "Det gör inget om han vill ha fotbollen.

(*Spunk är ett ord skapat av mig ochd et betyder ungefär att man får nippran, blir galen typ)

"jag vet inte om du har ditt rum eller om nån annan än jag har det" sa Nikki lågt och tog emot bollen igen och nickade "här Mokona" sa han och kastade bollen till vargen som glatt hämtade den "vi får väl se om vi hittar ditt rum" sa Nikki och log lite

Thomas nickar kort och vänder huvudet åt huset. Vilka mer hemligheter hade det? Var det en chokladfabrik där inne, skulle inte vara omöjligt men ganska otroligt.
"Men hjälper du mig då? Jag vill helst inte gå där inne ensam" säger Tom och ler mot vargen som än en gång har fått tag i bollen som Nikki kastat till honom.

((Cindy, det som har hänt är att Nikki, Smon och Nemi har hittat sina sovrum i huset. Det är nu dag 3 tror jag om jag har räknat rätt och Tom & Nikki står ute i trädgården ooch passar en boll mellan varandra och till Mokona ))

"Varför inte, vi kan ju börja i samma korridor som jag hittade mitt" sa han bara och vislade på Mokona som kom springande med bollen i munnen och han gick upp till korridoren som ledde till hans rum "ja här är mitt rum i alla fall" sa han och såg på dörren med sitt namn "så vilket håll vill du gå?" frågade han

Simon tar upp en av leksakerna som ligger på golvet.
"Känner du igen den?" Undrar han eftersom det var en av leksakerna de bråkat över som små. Han kastar den till Nemi.

Thomas följer med honom in i huset till en korridor. Och mycket riktigt, på en dörr står det Nikki's namn. Även om Tom hade trott på honom så blir han förvånad över det. "Vi kan väl svänga av nu här till vänster?" föreslår han och pekar med tummen mot en annan och smalare korridor. Där fanns det också några dörrar och vem säger att Tom inte har sin dörr där om han nu också har sitt sovrum i det här huset.

"Visst, det funkar väl lika bra som nått anant håll" säger Nikki och svänger till vänster och ser på korridoren, hur många dörrar hade inte det här huset? de började gå längs korridoren och leta efter Toms rum men de låg inte där och han suckade och de gick tillbaka till korridoren där de börjat
"Ett annat håll" sa Nikki och såg på Mokona när han gnydde till "vad är det? är du trött?" frågade han och vargen la huvudet på sned "ja då är det väl bäst att jag lägger dig då. kom" säger han och går till sitt rum
"det går fort Tom" säger han och öppnar dörren och Mokona hopapr glatt in och går fram till sängen

Thomas är ganska förväntansfull då han går in i den andra korridoren. För varje dörr han tittar på sjunker tålamodet bit för bit. När dem sedan kommer till slutet av korridoren har han redan gett upp hoppet på att ens komma ut från huset. Han kan ju lika gärna vara här som i något annat hus. Huvudsaken är ju att det finns mat och vatten och någon att ha sällskap med.
Dem går tillbaka till den första korridoren, den där Nikki har sitt rum, och Tom stoppar ner sina händer i byxfickorna då han väntar tålmodigt på att Nikki ska lägga vargen till sömns eller vad det nu var han skulle göra.
Tom får sedan en ny idé om vart hans rum kan vara. Eftersom Nikkis rum låg i den här korridoren kanske hans eget ocskå gjorde det.